torsdag 28 juni 2018

Ljuvliga tider

Som vi har längtat efter detta!
Och jag klagar inte över värmen även om tom jag tycker att det är rätt bra varmt.
Det har varit härliga dagar med underbara bad i närliggande sjö.


Här är vi nästan helt för oss själva och kan ha hunden med oss.



Ljuvligt att sitta och lyssna på vågornas skvalp.

Ja allra närmaste sjö, den som jag ser hela dagarna har jag inte badat i. 
Jodå, den är bra kall men det går säkert bra.
Anledningen är att vi har ingen strand att sitta på.






Årets försök till odling har gått riktigt bra.
Inga gröna fingrar här men har fått till dill, sallader, mangold, spenat och grönkål.
Hur det går med majrovorna vet i sjutton.





Så gott att gå ut och plocka ihop olika sorters blad och blanda till sallad.



Frös in några små påsar att förgylla någon dag i höstmörkret.



Har fått färsk gurka och squash av grannen.



Lite mullbär är på gång men man får vara där ofta för så fort de mognar ramlar de ner. 
Man får ha en hand under när man försöker plocka dem. 
Blir inte så många så det är direkt in i munnen. Väldigt söta och goda.



När det är så här varmt blir altanen på framsidan av huset använd på förmiddagen eller också sent när det börjat att svalna lite.





 Har köpt mer blommor efter midsommar.
Turen går till stället som säljer ut efter midsommar.



Ingen traskrona i år.
Istället hänger här en mobil med gamla kakmått i koppar och ett flaggspel.
Den uppmärksamme ser att det är lite koppartema här i år...








Träpinnarna är någon grej till vävning.



Hänger en på baksidan också.

I morgon eftermiddag börjar den helgkurs i akvarellmålning jag ska gå.
Ska bli så spännande!
Har aldrig gått någon så det blir intressant.
Har ju under våren lärt mig en hel del via nätet.

Ha det fortsatt skönt denna härliga sommar.







söndag 17 juni 2018

Sorg och glädje vandrar tillsammans

 Jag ska väl som alla andra börja med att konstatera att tiden fullkomligt rusar iväg med ljusets hastighet.



Hela maj var ju en helt underbar månad med sommarvärme och kvällar att drömma om under vinterns mörker.
Alla blommor exploderade och kom liksom på en gång. 
Man kan undra vilka blommor som finns kvar efter midsommar.
Ena dagen knoppar på pionerna och några dagar sedan var de vissna.





Irisen var redan överblommad när jag skulle titta på dem.
Snacka om att ta tillvara på denna korta ljuvliga tid.
Ta till vara på tiden skulle kunna vara rubrik för hela maj ur många aspekter.
Har tagit farväl av en av våra närmaste vänner som gick bort i cancer.
En begravning som präglades av ljus och värme, 
där gråten och skrattet liksom möttes.
En stund som var så mycket "han" med regi av honom själv och sånger som var hans.
Som om inte detta var nog dog också en annan av våra nära vänner helt hastigt och totalt oväntat.
Då blir funderingarna över livet och vad som är viktigt levande.


Så mitt i denna underbara tid har kontrasterna varit stora.
Ena dagen en solig underbar dag på landet,
någon dag senare är allt förändrat.



Fina Max




Här snackar vi päls.



Nyfikna nyinflyttade getter.



Ljuvligt fin liten kanin.


Så fin.



Men mest älskad är så klart våran Lexus!


Nu jobbar jag bara tre dagar till sen blir det sommarlov, tack o lov.
Konstigt nog känns det som om sommaren pågått länge. 
Vet inte när jag badat så tidigt som i år.



Har hunnit städa altanerna flera gånger för vi har bott där mest hela tiden och lusthuset har varit för varmt att vara i.
Midsommargardiner på plats.


Fattas fortfarande lite blommor men de kommer med tiden.
Ska måla och klä om soffan på ena altanen men det blir när det blir.
Ingen jäkt för min del.



Nu ska jag sila saft, rabarber och lite fläder.
Jag kom för sent för att få tag i mer fläder.




I den stora sorgens famn
Finns små ögonblick av skratt
Så som stjärnor tittar fram
Ut ur evighetens natt
Och I solens första strålar
Flyger svalorna mot skyn
För att binda sköra trådar
Tvinna trådar
Till en tross
Mellan oss
Så vi når varandra

I den hårda tidens brus
Finns de skrik som ingen hör
Allt försvinner I ett sus
Som när vinden sakta dör
Alla tårarna har torkat
Till kristaller på min kind
Jag har ropat allt jag orkat
Allt jag orkat efter dig
Hör du mig
Kan vi nå varandra

I den långa vinterns spår
Trampas frusna blommor ner
Och där ensamheten går
Biter kylan alltid mer
Ändå har jag aldrig tvekat
Mellan mörker eller ljus
För när månens skära bleknat
Har allt pekat åt ditt håll
Och från mitt håll
Kan vi nå varandra

Lyssna gärna på denna vackra sång av Ted Gärdestad.
Helene Sjöholm och Freddie Wadling tolkar den helt underbart.