Något att fira

Ja det var en sak jag kom på i veckan som jag bara måste fira, nämligen det att jag den 22 februari hade haft min blogg i ett år. Bara en sådan sak kan få en att inse hur fort tiden går. Kommer ihåg att jag satt en lördagskväll och tyckte det var så tråkigt. Vi hade spelat färdigt teaterföreställningarna och inget roande fanns det på TVn. Satte mig vid datorn och klickade runt på inredningsbloggar jag brukade kika in hos och fortfarande gör. Tänkte att det var väl sjutton om inte jag kan få till en blogg jag också så jag kan bjuda in er till mig. Sagt o gjort, jag klickade och till sist hade jag lyckats få till det och där var den: 

prylar och pinaler.

Jag behövde ju inte ha alltför mycket fantasi för att komma på namnet, det var ju bara att titta sig omkring här hemma. Prylar och pinaler finns här gott om. 

Nu är jag inget datasnille men mycket har jag varit tvungen att lära mig genom jobbet. Jag kan fortfarande inget om hur man byter header och gör om sin blogg, vågar knappt klicka för då kanske allt försvinner...

Det viktigaste för mig har ändå inte varit att presentera några fantastiska bilder, eller ett otroligt hem som borde platsa i inredningstidningarna. Inte heller att komma med de mest intressantaste inläggen som bara tänkas kan. Jag vill helt enkelt dela med mig av min enkla vardag för den som vill ta del av den. Dela med mig av tankar och intressen som jag har. Kanske inspirera någon med mina idéer och saker jag gör.

Jag tror på mänskliga möten även om de sker bara över nätet. Vi behöver varandra och kan sprida lite glädje på många små enkla sätt. Vår tid är så fylld av tråkigheter och människor som behandlar varandra illa, så det behövs positiva delar som på ett enkelt sätt ger lite värme i form av en bild eller några rara ord. "Att lära sig älska små nära ting", är en strof ur en gammal visa. Klokt!

Genom bloggandet har jag fått kontakt med flera underbara människor. De flesta av er har jag aldrig träffat men tycker ändå jag lärt känna er till en del. Ni ger så många fina tankar genom era inlägg och jag får massor av idéer och inspiration av era vackra bilder. Skulle gärna ta en fika med er och prata om livet. Ni är så välkomna att höra av er om ni har vägarna förbi.

Något att fira är det också att jag äntligen plockat in några snödroppar. Det kan anas i luften att våren är på väg, men i dag är det svårt att tro det. Grått och trist.

Piggade upp mig med en ny blomkruka inhandlad på Röda Korset för en tjuga. Där fanns också ett skåp som var så fint så jag nästan kved. Var skulle jag kunna ha det, eller vad kan jag slänga ut? Det var mina första tankar, men besinnade mig. Sedan berättade jag det för Friherren och ni ska inte tro att han sa att det var bra att jag avstod. Nej då, då köper vi det tyckte han. Jag måste ha lyckats för mycket med att lära upp honom. Det är ju jag som får dra i handbromsen. Ärligt så har jag inte riktigt släppt det än...

Ja så var det då dags för Let´s dance. Jo det blir nog soffhörnan och till att titta på det samtidigt som jag firar mitt bloggår med ett glas vin och nybakat fröknäcke.

Livet har sina ljusa stunder!

Ljuset i tunneln

Ja nog känns det lite som att nu äntligen börjar ljuset komma på riktigt, även om det till och från fortfarande är väldigt grått. Talgoxarna hälsar glatt på morgonen. Vill väl inte påstå att jag gör det samma ännu, men jag noterar förändringen och ser tacksamt fram emot ljus och värme som kommer. 

Denna veckan har inte gett varken tid eller inspiration till något skrivande här på bloggen. Har bara varit inne och läst hos er andra och glatt konstaterat att ni också ser ljuset som är påväg. Själv har jag haft fullt upp med att smälta helgens begivenheter, besöket av sönerna och mycket intensiva dagar på jobbet. Det har blivit rätt många sena kvällar så huvudet ramlar bakåt i TV-soffan.

Tack för rara kommentarer om dukningen. Nejlikor sägs ju vara begravningsblommor, men vill man ha blommor som fyller ut och står väldigt länge så är nejlikan den rätta blomman. Blommorna är lika fina, om inte ännu finare nu. Men tulpanen vinner väl ändå...

Underbart med fredag i morgon. Då ska jag försöka skriva ett lite längre inlägg. Kom på i veckan att jag faktiskt har något att fira och vad det är berättar jag i morgon om du tittar in hos mig, vilket jag hoppas att du gör. 

Trevliga möten

Så härligt och spännande det är att få träffa nya människor. Den upplevelsen har jag fått ta del av denna helg. När det dessutom är människor från ett annat land blir ju mötet än mer intressant. Friherren är lite aktiv i kyrkan och jobbar med ett projekt där de har ett samarbete med en församling utanför Oxford. Nu har vi besök av två kyrkoherdar och två kyrkvärdar som lär känna verksamheten och vår bygd. De var inbjudna till oss i går kväll och samvaron blev väldigt gemytlig och trevlig. Så roligt att prata om likheter och skillnader, olika tänk och uppfattningar. Nu ser vi fram emot ett eventuellt besök hos dem framöver. Vi människor borde vara mycket mer nyfikna av att ta del av andra kulturer, traditioner och lära oss av varandra.

När de blev hämtade i närmaste stad vräkte snön ner och de kände julstämning. De har sällan snö och tyckte det var härligt trots att väglaget inte var det bästa. I dag skiner solen och våren känns nära. 

De förvånades över alla ljus, lyktor och  lampor som de såg i alla fönster och hemma hos oss, men förstod att vi uppe i mörka Norden behöver muntras upp vintertid.

Vi var tolv personer vid bordet så det blev till att ha alla iläggsskivor i bordet. Som tur är hittade jag för något år sedan denna härliga duk i hemvävt linne och som räcker precis till bordets fulla längd.

Nu fick jag användning av min lilla samling av vita vaser. Man kan ju inte ha för höga blomsterdekorationer utan att man ser varandras ansikten tvärs över. Dessa blir lagom och så sprids blommorna ut över hela bordet.

Men tänk så fort en helg går när man har roligt. Alla sönerna har varit hemma till och från denna helgen, vilket är så roligt. Jag har fått njuta av lutspel och tror nog det kan bli lite mer framåt kvällen. Nu borde mina batterier vara laddade för veckan. Hörde att någon hittat tussilago vid strandpromenaden. Det borde kollas upp.

Ha en fin vecka!

Jag ska måla hela världen lilla mamma...

Åh vad jag längtar efter färger! Det är ju så in i rackarns grått ute. Inne piggade jag ju upp det hela med ett turkos överkast, men inte ens det känns tillräckligt. Tänk så härligt när det åter blir grönt och blå himmel. Så förfärligt om vi inte omgav oss med färger. Ändå tillhör jag ju den skaran som i inredningen skalat bort en hel del färger och trivs med det vita, beige och mer neutrala naturtoner.

Tulpanerna är en livräddningsplanka att hålla fast i under dessa månader för att överleva. Då får färgerna gärna explodera. För min del tycker jag inte hösten är så deppig, utan det är nu när det är så segt trots ljuset.

Pingstliljan är en av mina absoluta favoritblommor, särskilt den där äkta, gamla sorten med vidunderlig doft. Växte i min barndoms trädgård. Har mycket minnen från när jag var barn och hur jag letade och plockade blommor allt efter årstiden.

Ska alldeles strax slå mig ner framför TVn och titta på "gör om mig". Vem behöver inte bli lite inspirerad. OK, jag har ny färg i håret, men kläderna är vinterdysta. Fast har kollat lite på nätet och jag tycker nog att det var väldigt lite färg, fortfarande mycket svart och grått. Men man kan alltid kika in hos Gudrun Sjödén, då blir man glad.

Det var det här jag menar och längtar till!

Återhämtning

Så fort det går...redan mitten av veckan. Tycker veckorna ser ut som den där ålderstrappan ni vet...det går med raska steg uppför till onsdagen på toppen och sedan kroknar man mer och mer och det går snabbt utför, för att till slut hamna i en hög frampå fredagskvällen. Och så börjar det om nästa vecka igen...

Min plats för återhämtning har nu blivit källarrummet. Så tyst och skönt och bara att lyssna på någon avkopplande musik, ligga i soffan eller sitta i fåtöljen med massagedynan på. Fast i ärlighetens namn hinns knappt det med heller.

Där nere har jag ett par gamla tavlor gjorda i en speciell teknik, där glaset är målat på baksidan och  silverpapperet är skrynklat. 

Bredvid står denna tavla som jag tyckte hade en sådan ovanlig och kul form.

Grå är dagarna, men visst hör jag hur fåglarna börjat vakna och längta till våren. Och visst har en och annan snödroppe också tittat upp, men det är allt lite deppigt nu...

Som tur är väntar trevligheter till helgen. Vad det handlar om kommer jag att återkomma till. Tills dess får ni alla ha det så gott och tack för rara kommentarer. Så roligt när ni ger er till känna. 

Underbart är som alltid kort

Visst är det väl så! Livet är för kort, sommaren är för kort, sportlovsveckan är för kort... Så där kan vi hålla på rätt länge och som alltid ska man försöka fånga dagen , tillfället i flykten och njuta av stunden som är. Alla hjärtans dag bjöd på några mysstunder. Först med mellansonen som kom hem och hade med sig tårta och ingredienser till middag och dessutom ställde sig och lagade maten. Det kan man kalla lyx! På kvällen blev det TV-mys hemma hos yngste sonen med sambo. Man kan lätt konstatera att det där med Melodifestivalen har tappat sin glans.

Kalanchoe-växten är ett säkert kort.Tål det mesta och blommar både rikligt och länge. Till och med svårt att få död på den. Passar in i alla årstider, röd till jul, gul till påsk, orange till höst och sommaren vit. Nu till våren tycker jag den rosa är fin. 

Så över till vad som blev tillverkat där nere i syrummet. Som ni vet samlar jag ju på tyger, textilier och spetsar som jag hittar på loppis. Det blir rätt fullt till slut så nu var det dags att producera lite. Denna kudden är sydd i ett helt underbart, kraftigt linnetyg som var hemvävt och tänkt till handdukar. Skulle blivit fyra handdukar, men jag sydde tre kuddar utav det. Mönster med tryck hittar jag ibland och tänker att det blir nog bra att ha någon gång. Virkade smådukar kostar ju en femma och kan återanvändas så här.

Den här blev nog min favorit. Tyckte trycket var så härligt. Den är sydd i ett linnetyg.

Denna passar ju bra i ett hem som älskar musik.

Denna blev det två av, en i varje hörn av soffan. Dessa är gjorda av det där fantastiska linnetyget och så handvirkad spets. 

I somras gjorde jag ett fynd då jag hittade linneservetter för en tia styck. Nu hade de lite konstig form 45x46 cm, men jag har dekorerat med spets och tänker nu ha dem som bordstablett och kan duka med dem för tolv personer. Skönt att det jag drar hem inte bara stannar i gömmorna utan blir till användning.

I dag kommer lite söndagsångest, så lätt att stanna kvar i ledighetens sötma. I morgon eftermiddag har jag glömt att jag varit ledig. Nu är det några oxa-veckor till nästa avbrott men dagarna blir längre och ljusare så det ska väl gå bra.

Solen var bara framme över bergskanten och kikade ner på mig en kort stund. Vet inte hur resten av dagen blir vad det gäller sol. Har ju blivit lite bortskämd med sol och solnedgångar nu ett tag. Avslutar inlägget med några bilder från senaste veckan. Första bilden har en kompis tagit från sitt hus, de andra är från en promenad.

Gasen i botten

Ja det har det varit mest hela dagen och då menar jag gasen på symaskinen. Egentligen hade jag tänkt försöka ge mig på att sy ett par byxor, men det sköt jag upp för det är rätt jobbigt och var så himla längesedan jag gjorde det. Gjorde ett försök i somras men de ligger halvfärdiga i en låda. Istället blev det enkla sömmar som resulterade i några kuddar och bordstabletter.

Annars är jag så trött på alla stretchbyxor, hatar när det sitter tight och smalt så man knappt får av dem. Man kan hitta linnebyxor men då är de å andra sidan ballongsaker så man får plats minst två i dem. Saknar något mellanting. Fanns en gång en byxa som kallades "alla stjärtars byxa" med ett rött litet hjärta vid någon söm. Hade ett par mintgröna som satt så bra. Fast det kan kanske bero på att de flesta byxor, kanske rent av alla satt bättre då. Det kan då i viss mån... eller...OK då... till stor del bero på innehållet i byxorna dvs att jag hade andra proportioner på den tiden. Kanske gör jag ett nytt försök i morgon, tyg har jag.

Vad blev då sytt? Det avslöjar jag i morgon. Först måste jag ju visa mina loppisfynd från gårdagens lilla runda.

Tycker nog den här lilla skålen med nysilverlocket var söt. Porslinet är cremefärgat.

Den här är ljust grå och utrustad med en liten sked, också den i porslin.

Samlar på dessa, har flera i olika storlekar. Läckert att sätta dem i grupp med bara en 

blomma i varje eller i rad vid ett dukat bord. Finns en stor på favoritloppisen som jag sneglat på, kanske dags att den ska följa med hem snart.

Så en ljuslykta till, men den kan faktiskt användas till att ha blommor i.

Oj vad fort en veckas ledighet går. Det som blev gjort blev gjort och det som inte blev gjort det finns kvar. Som att putsa fönster eller annat tråkigt som jag valde bort...och det kommer ju ett påsklov...eller så kan det ju vänta tills sommarlovet...fast då vill man ju vara ute...

Sätta färg på det grå

Ja det har jag gjort denna veckan. Eller jag och jag, en del stod andra för och resten naturen. I måndags besökte jag det stora varuhuset och köpte ett nytt överkast. Det gamla var hemsläpat från Sicilien, beige med små rara blommor i svagt aprikos och lite patchwork-aktigt. Resten i sovrummet går i vitt och grått. Nu var jag vårinspirerad och slog till med en härligt dimturkos färg.

Blev ganska stor förändring måste jag tillstå. Kom plötsligt ihåg en lampa med korgskärm som kanske var kvar i källaren. Jodå, den var kvar så då fick den turkos färg och sprider fint sken i fönstret. Där ser man, saker kan få nytt liv.

Det lilla hjärtat passar ännu bättre till den turkosa färgen.

När jag rusade genom köpcentret hittade jag ett bord där de sålde ut lite julsaker för halva reapriset, kan man undvika det?

Här har vi färg igen, men det kanske blir en annan färg med tiden för blått är inte riktigt min färg. 

Visst var väl dessa ramar fina? Man kan ha vanliga foton i om man det vill.

Dessa ramar köpte jag för en tia styck, men jag ska göra om dem. Måla över jultexten och överföra någon bild och ev ny text. Köpte ett gäng, man kan alltid ge bort till någon.

Bort med julkuddarna var det ju också och fram med nya. Visserligen inte så mycket färg i dessa,men äntligen kom detta tyget till användning.

Solnedgångarna har varit helt underbara de senaste dagarna, så även i måndags. Underbart att åka hem med detta framför ögonen.

Just det, jag har varit hos frissan och fått håret både klippt och färgat. Bort med det grå för ett tag men betydligt fattigare är jag. Nu klipper jag både Friherren och söner så det jämnar ut sig.

I går gjorde jag och Friherren en liten tur till en grannstad för att strosa lite och ta en fika. Det blev ett par loppisbesök också, med de fynden visar jag i morgon.

Nu ska jag gå ner i källaren, tvätta, stryka och kanske sy något. Sedan ska jag bara slappa i soffan med en god bok. Eftersom det ju är sportlov måste jag väl också få in en promenad i programmet.

Måste nog testbaka en rackarns god, seg kaka som frissan bjöd på. Bara att blanda och klicka...sånt gillar jag.

I dag är det grå tillbaka men jag har denna bild kvar från veckan, snart är solen där igen...

Växlande molnighet...

Vilka härligt friska vågor som slog mot stranden, men någon direkt lust att hoppa i hade jag inte.

Nu har jag och Friherren inte hittat en restresa till något varmare land, utan detta är den vanliga strandpromenaden vi har i vår lilla stad. Den är alltid lika vacker vilken årstid det än är. Just idag bjöd dessa 30 minuter på mycket omväxlande väder. 

Går ner över fälten och njuter av solens strålar och himlens skiftningar.

Blickar upp mot den vintertysta staden.

Promenerar vidare utmed strandelinjen och njuter av den sjunkande solen.

Mot norr har molnen hopat sig.

Tur jag inte har så långt hem för snart kommer det snö eller hagel.

Och där kom det...

Ja inte blev det långtråkigt att promenera en dag som denna.

Ha en fortsatt fin helg!