onsdag 27 april 2016

Minnen

Medan jag går här inne och längtar och väntar på den riktiga våren har jag plockat in lite småbuketter av vårblommor.
För vår är det ju vädret till trots.
 Man kan bara ana hur fort det kommer gå i naturen när väl värmen kommer.




Jag är inte särskilt sentimental av mig eller har svårt att göra mig av med gamla saker. Tänker alltid att minnena sitter inte i sakerna utan i hjärtat.  
Ni har kanske alla stått där med prylar i händerna som ni egentlgen inte är så förtjusta i men ni fick dem av faster...
eller som present på bröllopet... osv.





Men den här lilla blomvasen har fått hänga med. Det är nostalgi och barndomsminnen.
 Är osäker på hur den kom i mina händer men den har funnits med så länge jag minns.




Står i ett skåp, men varje vår kommer den fram och fylls med vårblommor.






Den andra lilla blomvasen är egentligen en liten gräddsnipa. Den vet jag att jag fick av min pappa när han varit bortrest någonstans.
Jag som tyckte mycket om katter blev väldigt glad för den här.







När jag ändå var i det där skåpet tog jag fram en tredje nostalgipryl från barndomen.
Den fick jag i födelsedagspresent av någon flickkompis.
Vill minnas att vi köpte små presenter i lanthandeln och gav varandra. Det kunde vara en liten prydnadssak, katter eller hundar, eller också en liten söt skål avpressglas.
Knappast något man ger varandra idag...tiderna har förändrats.





Nog är den söt alltid. 






Även om vädret borde vara bättre är det skönt att mötas av detta när man kommer hem från jobbet. Synd bara att det är så kort blomningstid.
Här är väldigt tyst ikväll då Friherren och yngste sonen farit till storstan för att hjälpa äldste sonen att flytta.
Lilla lånehunden har åkt hem till sig och här sitter jag nu och funderar lite över hur jag ska lägga upp de närmaste dagarna här i ensamheten.
Ganska nyttigt att vara ensam med sina tankar någon gång då och då.
Ibland kan jag bli som ett barn som fått FF och ska hitta på grejer och vända lite upp o ner på tillvaron. 
Typ sitta uppe och sy på natten eller käka godis på morgonen istället för frukost.
Ganska knäppt eller hur?
Men det bästa med att vara ensam är när man vet att någon ska komma hem.




Penséerna trotsar snö, regn, hagel och kyla och blommar så fint.

Går och längtar efter att öppna upp lusthuset och efter alla de stunder vi kommer att sitta där under sommaren.

Idag kom ett paket som jag skickat efter. 
Det innehöll parfymer till mig och Friherren samt mascara.
Har aldrig skickat efter sånt förut men det var verkligen prisvärt.
Brukar annars passa på när jag flyger men nu var det så gott som slut på de goda dofterna.
Egentligen borde jag kanske inte gjort det med tanke på min lön som kom igår. 
Första gången i mitt liv lönen varit minus...en skuld på 1 400 kr.
Det har bytts lönesystem och så har sjukavdrag kommit i efterhand etc. 
Man kan ju inte läsa av specifikationerna heller så man fattar, men lite skumt är det. Ska kontakta dem i morgon och hoppas det är liiite fel.

Nu har jag skjutit upp träningsprogrammet tillräckligt länge så nu måste jag visa en vilja av stål och sätta igång innan jag ramlar ihop i soffan.
Det gjorde jag i lördagskväll, ja både tränade och ramlade ihop i soffan.
Tittade på föreställningen med anledning av att det var 400 hundra år sedan Shakespears död.
Det var bra men ibland handlade det inte om to be or not to be 
för oss utan mer 
to see or not to see... 
Både Friherren och jag satt och nickade i alla väderstreck innan vi 
"fällde ihop hovarna och gick och knöt oss"
som Willy i Bygglov brukar säga.

Ha det fint!








söndag 24 april 2016

April, april

...jag kan lura dig vart jag vill. 
Tja, vem lurar vem? 
Det är nog april som lurar mest. 
Jag menar ena stunden sol och värme och man tar glad i hågen på sig skorna och vårjackan för att ge sig ut och njuta av våren.
I nästa sekund överrumplas man av regn, snö eller hagel.
För att inte tala om torsdagskvällen som bjöd på rejäla blixtar och dunder.
På vår altan i öster blir det lä och varmt fram på dagen om solen skiner,
 men går man sedan ut på västersidan känns det som en annan årstid och ishavsvindar drar upp från sjön.




I går gjorde vi en liten roadtrip som vi brukar göra när våren är i antågande. 
Vi åkte som ofta förr upp till Östergötland med några små stopp. 
Utmed vägen såg vi hur både blåsippor och vitsippor fortfarande blommade i massor. Ramslöken börjar breda ut sig men det blev inget plockande denna gången.
Snart är det dags för gullvivorna.
Men allra vackrast är det när vallmon och linfälten blommar.




Det var både stilla och behaglig temperatur nere vid hamnen i Hästholmen.
Borta vid horisonten syns Ellen Keys hem Strand. En plats väl värd ett besök, gärna med guidning. Runt omkring finns härliga vandringsleder och vackra lövskogar.
Finns också möjlighet att söka stipendium för att kunna bo där ett antal veckor och förverkliga något man kanske länge gått och drömt om.
Funderade faktiskt på det för några år sedan.




Som ni ser så drog hagelskurar fram längre bort och fram på kvällen fanns det platser i Östergötland som fick massor av snö så vägarna blev ordentligt hala.



Själva kom vi hem till en annan vy över samma vatten.




Men först tog vi vägen förbi detta favoritställe. 
Inte alls långt från E4an så om du passerar här kan jag rekommendera en liten avstickare och bensträckare här.
Alltid hembakat och färskt bröd och underbart goda kakor.



Favoriten är deras räkmackor som inte alls liknar andra räkmackor. Du kan välja om du vill ha mörkt och grovt bröd eller vitt. Ingen majonäs som slår igenom i smaken, utan räkorna är saftiga med smak av citron och någon sorts friskhet.
Vi tog med dem hem för vi har fortfarande vår lilla lånehund hos oss och det var för kallt att sitta ute.

Idag har jag, aprilvädret till trots, faktiskt plockat undan lite vinterkläder.
Bra att vara beredd när värmen kommer för den gör ju det förr eller senare...eller? 
Det hoppet lever jag på än så länge även om det tycks dröja.
Altan och lusthusfixande räknar jag inte med ska bli av förrän vid Kristihimmelsfärdshelgen.
Köpte lite fler penséer i den fina trädgårdsaffär som finns i Hästholmen. Ljuvliga färger och endast 50 kr för tio stycken.
En doktor Westerlunds hälsoblomma fick följa med hem också.



Nu är lilla babymössan också klar. 
Ska bara försöka ge mig på att sy de där små byxorna också.
Jag tackar för beröm men jag är inte alls särskilt bra på att sticka,
 men klarar av rätstickning och enkla mönster. 
När man glömt gamla kunskaper är ju youtube fantastiskt. 
Där kan man se hur man ska göra ihoptagningar eller öka så det ser snyggt ut.
Annars är jag ganska bedrövlig på att följa mönster eller recept. 
Hittar gärna på eget och särskilt om det handlar om att förenkla.




Nu är det klart och jag får väl se det som en övning om jag nu skulle råka bli farmor någon gång framöver.

Nästa projekt är att ta sig an förra årets påbörjade virkade kappa a la Odd Molly.
Det tog sådan tid att den blev inte klar den säsongen men det var väl sjutton om den inte ska bli klar till sommaren.
Som vanligt har jag inget mönster men det ska nog gå med lite tålamod och några upprepningar.

Idag hoppade jag över mina dagliga övningar för axeln. 
Känner mig lite som en smitare men det är både lite tråkigt och gör fortfarande riktigt ont.
Får ta tag i det ordentligt i morgon istället.

Var onyttig och bakade istället en galet god citronkaka som bara smälter i munnen.

Nu hoppas vi på en solig sista aprilvecka. 





onsdag 20 april 2016

Även jag

tycks ha drabbats av lite bloggtorka. 
Inte för att jag gått över till insta eller är särskilt aktiv på fb eller pinterest. 
Jag tycker helt enkelt att bloggvärlden är mycket roligare och trevligare och på något sätt lite mer genuin.
Men ibland vet man inte riktigt vad man ska skriva om och man tvivlar på att någon kan tycka att mina inlägg är något att läsa.
Vad har jag då hittat på under denna veckan utan uppdateringar? 
Tja, det vanliga sjukgymnastbesöket, jobbat mina halva dagar, slöat, stickat...
Var och lyssnade på "min kör" som hade konsert. Blev väldigt sångsugen igen efter att inte har sjungit på flera månader. 
Nu har jag som mål att komma upp med armen så högt och att ha kraft så jag kan hålla gitarren.






Vi har besök av lilla lånehunden igen. Friherren skulle gärna behålla honom men jag är ju lite mer tveksam till att ha hund eftersom jag tänker att man blir lite bunden och inte kan vara så där flexibla som vi annars är.




Men han är rackarns go och rolig. Mer av ett levande gosedjur. 
Den där stickningen tycker han inte om för helst ska han ligga i knät och bli kliad.




Somliga kanske har märkt att jag är lite skotokig och har svårt att motstå skor som påminner lite om 20-talet. 
Dessa är kanske inte så lämpliga till äldre damer som ramlar och bryter axeln men vad sjutton...lite måste man våga och man lever bara en gång. 
De var faktiskt rätt sköna också. 
Får väl bli en vara-lite-fin-sitta-still sko.




Däremot fyndade jag ett par innetofflor på hemtex för 49 kr och de var både varma och sköna och med dem går jag stadigt för det var dessutom halkskydd under foten.




Stickat har jag gjort. 
Är inte dessa för söta? 
Nej jag ska inte bli farmor men yngsta sonens flickväns syster har fått en bebis och då passade jag på att få anledning att sticka lite barnplagg. 
Det var ju rätt många år sedan liksom...
 Och med tre pojkar var det aldrig läge för frosseri i rosa eller gulligull.




Finns många fina mönster gratis på nätet. 
Jag valde ett enkelt mönster så jag kan titta på TV samtidigt.



Nu ska jag bara sticka en mössa och sy ett par mjukisbyxor som passar till.
Har fått lust att börja sy igen men det stannar kanske bara vid tanken. 
Det gjorde det förra året. 
Då klippte jag till ett par byxor men de blev alldeles för stora och sen tappade jag lusten att göra om det hela.
Ser så många dyra plagg i butikerna som egentligen är så lätta att sy själv.

I dag har det varit en underbar dag med sol och fika på altanen efter jobbet.
I morgon börjar jag jobba heltid igen, får se om det går bra.
Nåja det blev ett inlägg iallafall.
Ha det gott alla finingar!



onsdag 13 april 2016

Vårkänslor

Ja men nu kan man väl äntligen bejaka sina vårkänslor och släppa loss inför hänryckningens tid. 
Det var bara så skönt att två dagar i rad komma hem från jobbet och snabbt hoppa i mjukisbrallorna för att sedan ta en kopp kaffe på altan. 
Att dessutom stanna kvar där i flera timmar och sitta och sticka en stund så länge axeln tillät och sedan  varva med att läsa en bok är bara helt underbart.
 Och kan ni fatta att jag efter någon timma kände mig nödgad att gå in och ta på lite SOLSKYDDSMEDEL!!! 
Fatta hur stort det är liksom. 
Som om det inte vore nog så har jag fått både nya fräknar och lite färg på dekoltaget.




I söndags var jag, Friherren och mellansonen ute på en promenad i naturreservatet som finns tre km härifrån. En plats som vi ofta besöker under våren eftersom där är fullt av vårblommor. 
Det är en lummig bokskog där och just när boken slår ut känns det som gröna salar. 
Även på hösten när bladen gulnar är det fantastiskt fint där. 
Man kan gå långa naturstigar som också leder ner till vattnet så att man går bredvid stranden.





Det finns bara ett litet problem, eller ganska stort, eller kanske mer långt, där finns mycket ormar.
Nu har jag inte någon enorm ormskräck men tycker verkligen inte om ormar och vill inte stöta på dem när jag går omkring och njuter i skog och mark.




Jag är den typen som alltid lyckas se dem. Naturligtvis för att min hjärna har kopplat på ormsökarögat. 
Vi stannade bilen på parkeringen till naturreservatet för några år sedan. 
Vad ser jag framför bilen? 
En enormt stor huggorm.
Jag stannar bilen vid vägrenen för att plocka blåklockor.
 Vad behagar ligga precis där jag sträcker ner handen för att plocka blommor?  
Stor fet huggorm.
När min mor o far levde gick vi en promenad just där vi bodde fram till min tonårstid.
 Vi stannade och pekade och kom ihåg alla ormar vi sett vid en liten damm. 
Vad ringlar under/bredvid min ena fot då? 
En orm.
 Om det var en snok eller huggorm visste ingen av oss för alla höll på att få hjärtsnörp av mina gallskrik och den indiandans som följde därpå.




Det fanns otroligt mycket ormar runt den där platsen vi bodde på. 
Alltid hade man koll för att inte cykla på någon på hemvägen från skolan, alltid kolla på stigen till huset och i trädgården. 
Det värsta av allt var ändå när jag skulle gå ut till källaren för att hämta något åt min mamma. 
Säkert som amen i kyrkan såg man en orm. Kanske något överdrivet men känslan var så.



Minns också en elak gosse som la en halv orm på min cykelsadel. 
Ni kan tro att mina benmuskler fick träning för det blev inte mycket sittande cykling på ett tag.




Tänkte härom dagen att det var dags att ta en promenad på berget snart. 
Är flera naturstigar i varierande längd även där.
Bara det att jag hade glömt att där är det nästan fler ormar. 
Jag blev brutalt påmind av en fd elev som lagt ut en bild på facebook på världens längsta och svartaste huggorm som han råkat på däruppe i helgen.




Men nej, inte ska väl dessa ormar hindra mig från att komma ut i naturen och njuta av alla vårblommor.
Jag får helt enkelt stampa omkring lite extra.

För övrigt är det märkligt att jobba halvtid som jag tidigare skrivit, men rätt skönt när man kommit hem och det finns tid kvar av dagen.
Har tränat min timma och sytt upp ärmarna på en vårkappa och sytt upp ett par byxor och  båda har jag skickat efter. 
Är lite kort i rocken så ibland behöver jag fixa till det lite.
Skickade även efter en tunika som var helt OK men lite fladdrig i ryggen. 
Ska nog ta och sy några veck där bak så den sitter lite bättre.

Ha en fortsatt skön vecka!





söndag 10 april 2016

Läckerheter

Ja nog blev det läckerheter på rad den här helgen som inleddes med en aw i stan som blev hur bra som helst. 
Tänk om vi hade slarvat bort eller glömt bort det där presentkortet som vi gjort tidigare, då hade vi missat denna smakupplevelse.




Nu var det typiskt aprilväder så det varvades  sol med mörka hotande moln och regn borta vid horisonten. Som ni ser är det en utsikt som heter duga och sommartid ser man här underbara solnedgångar.





Eftersom vi var där ganska tidigt hade vi fri utsikt då det inte var några gäster framför oss. 
Här ett glas av det alkoholfria vinet jag testade till maten. Ganska gott.




Starter var en liten aptitretare bestående av krämig nässelsoppa med ramslök och äggula. Det där trådiga är frasig potatis. Mycket milt och smakrikt. Till det en mörk skiva rågbröd med smör o flingsalt.




Till förrätt valde jag grillad svartrot med knaprig quinoa, äggula, ramslök, kryddor och rökt gräddfil.
Smakade riktigt gott och var mycket smakrikt.





Varmrätten bestod av bakad röding och smörstekt purjolök och den där krispiga potatisen samt underbar sås med forellrom.
Fisken fullkomligt smälte i mun.




Eftersom jag älskar citronsmaken blev det citronsorbet med yuzukola och puffat ris till efterrätt. 
Kan bara säga att den var himmelsk.
Vilken känsla att käka för över tusen spänn men bara räcka fram presentkortet och lägga till 75 kr.


Vi tog kaffet hemma och tittade på fredagens känslofyllda avsnitt av Let´s dance.



Lördagens frukost blev väl något av en kolhydratchock för kroppen. 
Äter annars mycket lite bröd men Friherren hade gjort kalljästa frukostbullar. 
Han blandade ihop allt på kvällen innan och ställde i kylskåpet och formade bullarna och bakade dem i ugnen på morgonen.
Vem skulle kunna motstå varma nybakade frallor fulla med frön?




Till efterrätt i dag testade jag ett nytt enkelt recept. 
Man bara blandar ihop mandelmjöl, bakpulver, smaksättare och ägg. Oljar en kopp och sätter in i micron på full effekt en och en halv minut.
Blev lite väl stor och kanske lite torr. 
Nästa gång tar jag bara en portion fördelat i två koppar och häller över lite hallonsås. 
I denna var det blåbär.




Nu har jag stött på inte bara läckerheter för gom och öga utan även för fot och öga.
Jag bara älskar Riekerskorna så det gick inte att motstå dessa när de kommit in i en affär här i stan.
Gillar den gammel-grå-rosa tonen.
Min första tanke var också att det skulle vara så praktiskt för handikappade mig med en dragkedja. 
Nu visade det sig att den bara var dekoration så nu får jag ändå träla på med att knyta skorna.
Men ska man vara fin får man väl ändå lida pin...

I dag har vi äntligen tagit den där promenaden ute i naturreservatet och kollat in vårblommorna. 
Bilderna därifrån får ni se i nästa inlägg även om ni kanske redan tröttnat på blåsippor, men jag bjuder även på en och annan färg på sipporna de små.

Ha en underbar vecka!


fredag 8 april 2016

Fredagskänsla

Ja den infann sig direkt redan igår när jag gjort en sådan där på-ytan-städning. Städa på torsdagar är ju en önskedröm jag länge burit på men sällan lyckats uppfylla. Torsdagseftermiddagen brukar vara rätt dränerad på energi men annars är det helt underbart att komma hem från jobbet på fredagen till ett nystädat hem.
Just denna veckan kunde jag uppfylla önsketänket eftersom jag jobbar halvtid nu. Mycket konstigt att arbeta så. Man hinner liksom inte börja förrän det är dags att gå hem. Men det känns lagom i nuläget.




Min vana troget har jag bytt lite dukar och plockat runt bland sakerna. Tulpanerna är fusk men rätt fina ändå. Inte riktigt tulpaner man vill köpa nu. Längtar mer efter vilda blommor.






Som ni kanske vet har jag fyndat ihop ganska många madonnor och den här är min minsta. På bilden innan ser ni hur liten den faktiskt är. Men en liten glaskupa fick den också. Den är egentligen en ljuslykta för värmeljus.




På vardagsrumsbordet försvann allt det gröna och påsklika och istället blev det en grå-vit-svart ton.




Soffbordet fick också en loppisduk i grått med vitt broderi. Under glaskupan ligger det några torkade pioner. Tänk när de blommar och sprider sin härliga doft.





Däremot fick lilla påskharen vara kvar. Den är så himla söt. Men nu för den mer tankarna till vår lilla kanin som hette Nisse och som vi hade i många år.




Nisse var en kanin som nog hade drag av dvärgkaninarten för den förblev liten och gosig. 
Våra pojkar har haft lite astmabesvär så husdjur med päls var inte det mest lämpliga. Men mellansonen som var galen i djur tjatade till sig en utekanin. 
Till hans stora sorg var den borta dagen efter sin ankomst. Vi letade och letade, men ingen kanin i sikte. 
Helgen efter tittar en god vän till oss in och berättar glatt hur han sett en nästan tam tysk kaninunge på kyrkogården några hundra meter här ifrån. 
Ni anar nog att det var våran Nisse, så den händelsen fick ett lyckligt slut.
 Så levde han lycklig i 13 år och frågan är om inte Friherren var den som sörjde mest när han lämnade in.




Kan berätta att bröderna fick också plötsligt ett stort behov av att även de ha en kanin.
Plötsligt fanns här i trädgården tre kaniner. Men det skulle bli värre...
Det byggdes en liten rastgård och det där med att bestämma kön var inte helt enkelt. 
Minsta sonen skulle passa dem. 
Jo tack...han ropade en dag "mamma, mamma, de halvparar sig..."
Nu var det ju inte riktigt det de gjorde.
Hade det varit under krigstiden kan jag berätta att vi hade haft gott om mat ett tag.
Kaniner stannar heller inte alltid i sina burar och jaga kaniner är heller inget enkel sport. 
Det var tur att barnens kompisar också plötsligt fick ett stort behov av att ha en kanin.




Nu ser jag fram emot kvällens AW som inte går av för hackor hoppas jag. 
Ska bli trerätters på en finrestaurang inne i stan, alltså inte i vår lilla stad.
Om vi vunnit på Lotto? 
Det rimmar ju inte så bra ihop med en sjukskriven eller hur?
 Men Friherren hade ett presentkort som inte blivit använt och höll på att gå ut nu till veckan.
Tänkte först att då ska jag vara riktigt hungrig innan vi åker. Andra tanken var att jag kanske inte borde vara det eftersom finrestaurangers portioner inte riktigt stämmer överens med vanliga.
Så kanske bäst att grunda med något innan för att slippa ta svängen om korvkiosken på hemvägen.

Önskar er en skön helg och att solen ska skina på oss alla!