Ja visst gör det ont...

när knoppar brister. Varför skulle annars våren tveka...

Ja visst gör det ont i själen när man vaknar och hela världen är vit igen. 

Visserligen är slaget om vintern redan avklarat och våren har greppet, men ändå.

Ja visst gör det ont i axeln. 

Börjar känna mig förskräckligt tråkig. Skriver ju inget roligt längre om jag nu någonsin gjort det. Men jag passerar ju bara 40-skyltarna när jag ska till sjukgymnasten och inget särskilt roligt händer. Allt är liksom bara väntans tider. 

Väntan på våren och väntan på att slippa värk och börja leva normalt igen. 

Bara det att inte kunna köra bil. Har nu fått inflammation i axeln och ledkapseln är stel och symptomen blir som vid frozen shoulder. Varit hemma från jobbet ett par dagar och ska kontakta vården på måndag och ev gå ner till halvtid istället.

Nog tuggat om detta. 

Till glädjeämnena hör att alla fönster är på plats igen, nyrenoverade och fina. Eftersom vi till sommaren ska måla fönsterkarmen på insidan brydde vi oss inte om någon fönsterputsning. Har förfallit så djupt så gardinerna hängdes tillbaka utan att strykas.

Allt hade ju stått intryckt i ett hörn så nu kunde jag placera om prylarna och ta bort en del. Fick den där lusten att just ta bort en del men rätt snart var det fullt igen. Får väl hålla fast vid att less is bore...

Härligt när ljuset nu återvänder och man blir lite förvånad över hur dagarna blir allt längre.

Ljusslingorna börjar sakta självdö men än så länge har jag kvar flera av dem. Fyndade dessa kulor för en tia styck. Tyckte de var rätt fina ihop med kronan och lycktan jag redan hade.

Har fått inspiration till att göra om lite i TV-rummet. Nu handlar det bara om att måla väggar och ev ha en fondtapet och det har yngste sonen lovat hjälpa till med. Jag brukar annars tapetsera själv men nu får jag nog bara vara arbetsledare och den som ger order ha ha...

 Där har vi en ful men praktisk bäddsoffa som jag ska göra något nytt slags överkast till. På bilden ligger ett virkat överkast, men det kanar ju ner och blir knöligt. Har köpt överkast på Rusta som jag ska använda när armeländet tillåter.

Har tänkt mig en nyans av gråturkos på väggarna.

Just nu blir det bara småpyssel som att dekorera tändsticksaskar. Kunde ju inte låta julaskarna ligga framme längre. Sånt kan man göra enarmad. Man blir väldigt flink i andra armen kan jag tala om. I går höll Friherren på att måla källartrappan och jag hade tvättat håret och skulle fixa till det. Friherre har ju agerat fönhållare ett bra tag. Nu fick jag försöka själv att få lite fason på frisyren. Tänk att det gick faktiskt att med en hand få dit några hårrullar och sno hårslingorna runt dem. Sedan kunde jag blåsa lite varmluft och vips hade jag fixat frisyren alldeles själv.

Det blev lite after work här hemma tillsammans med två av sönerna med deras flickvänner. Tacolåda och ananaspaj till efterrätt, det var ju ändå fredag...

Vi missade ju att fira torsdagen...landskapets nationaldag och fössta tossdan i mass som ska firas med massipantåta.

Idag blir det ännu en hemmadag. De har blivit många de senaste månaderna vilket är ganska olikt mig. Men kanske det är nyttigt att en period varva ner och leva på det sättet.

Har liksom så många andra köpt boken "Lär dig leva" mindre stress, mer närvaro. Har precis börjat så jag har inte så många tankar runt boken ännu men redan i början av boken fastnade några rader. 

Författarna skriver lite om förmågan att stänga av, något jag kan känna igen vad det gäller mig själv.

"Det otäcka med förmågan att stänga av är att du inte känner hur dåligt du mår när du är fullt sysselsatt med arbete."

Mycket tänkvärda ord och säkert en sann verklighet för många idag då hjulen snurrar.

Skulle tro att vi tar en tur till favoritloppisen. Ligger bara en mil härifrån och kanske blir det en fika också. För trettio kronor får man kaffe, bulle och två kakor, allt hembakat. Bäst av allt är att allt går direkt till Rumänienhjälpen. Måste ju se om där finns några påskägg. Ska se över vad som finns i den vägen. Är ju alltid så kul att måla och göra några nya varianter. Har sett på flera bloggar att många har dem framme redan nu.

Hoppas att ni såg inslaget på Skavlan med den underbara damen som är den äldsta bloggaren. Vilken kvinna! 

Nu väntar ett träningspass som är lite ångestladdat. Har fått lägga till en värktablett som är inflammationshämmande och jag som inte är van att äta några mediciner alls...men vad gör man? Gillar läget? Näe, accepterar läget möjligtvis.

Ha en fin helg alla fina bloggare!

Så roligt att läsa era bloggar och så kul när just du tittar in till mig. 

Tack för fina kommentarer, de värmer.

Några funderar på att sluta, vilket vore tråkigt. Själv har jag ju bara hållt på i två år och känner mig som en nybörjare så mig lär ni inte slippa även om inläggen inte duggar så tätt.

                                 Då, när det är som värst och inget hjälper

Brister som i jubel trädets knoppar