Det kunde varit värre

Det är vad jag försöker intala mig denna vårmånads första dag som inte vill visa sig från sin bästa sida. 

Här är grått, trist och regnet strilar ner över ett grådisigt och sömningt landskap. 

Det är ju en dag som denna man skulle ut i det gröna och vandra längs med blomfyllda marker. 
Eller sitta på altan och njuta av solens strålar med en kaffekopp i handen. 
Ja kaffekoppen löser vi lätt

men det andra...

Det där med värre inträffade våren 1985.
På den tiden var det en ganska livfull dag i vår lilla stad och 1 maj-tåget ringlade sig fram längs storgatan allt medan innevånarna satt i sina fönster och vinkade, hejade på eller kanske buade lite försiktigt åt dessa människor som vandrade med plakat och ville något i vårt samhälle.
Musikkår, drillflickor, ballonger och tal i parken...
Det där tåget glesnade med åren för att slutligen sluta helt. 
Slutat ha åsikter har nog inte människorna i vår lilla stad, snarare tvärtom, men hur många som vill ställa upp och faktiskt göra något för samhället har nog minskat.
Men det var en helt annan fråga och inte det jag skulle hänvisa till.

Det var det här som var värre...

Vi vaknade till plogmaskinen och ett helt vitt landskap. 

Alla vårblommor överösta av nattens snöfall.

Det blev inte så mycket med det där 1-maj tåget och underhållningen av Monica Nielsen fick bli i kulturgården.

Nu kom jag in på minnen igen så jag spinner vidare på min lilla nostalgitråd från förra inlägget.

När jag ändå är där i skåpet med prylar stannar jag till vid några fler minnen.

Även Friherren har några små prydnadssaker som fått hänga med. 

Vad passar inte honom bättre än några små söta hundar?

Den här är ju liten men jag skulle tro att ni som varit med lika länge som jag minns dessa stora hundar, ofta schäferhundar som stod någonstans på ett skåp eller på golvet hos någon släkting. 

Vi hade en i mitt hem också.

Ljuvlig blomvas att ta fram till midsommar.

Dessa ska enligt Friherren vara riktigt gamla. Någon som vet vad de ska användas till? 

Härlig färg på glaset är det.

Det här fatet från mitt hem har också en underbar färg och lyster.

Ungefär samma färg i vasen som blir underbar med gullvivor i.

I denna vasen satte min mor alltid ringblommor och dahlior. 
Just de färgstarka blommorna gör sig bra i denna vasen från Gefle.

Nästa vas är en gåva min mor fick när hon var tio år. 
Tror det kallas för flussvas eller opalinglas och förekom ofta i par.
Vacker att ha höstblommor i.

Dockan fick hon när hon var sju år och det var hon 1920 så den är snart 100 år och alltså snart antik.

Sparbössa från min barndom. 
Fylldes med diverse mynt. 
Det fanns som bekant många valörer. Ettöringar och tvåöringar låter idag som ett skämt.

Till sist favoriten bland alla som jag säkert visat mer än en gång.

Medan jag suttit här och klagat och tänkt att det var dåligt väder som kunde varit värre, har molnen skingrat sig och solen strålar.
Nu gäller det att ta fram kaffekoppen, rusa ut till altanen och vända näsan mot solen.

Så ha en bra vecka kära bloggvänner,
 solen och våren är på G...
och jag tror nästan maj månad ropar
april, april.