Höstens dagar

...äro genomskinliga och målade på skogens gyllne grund...

Ja nu är hösten verklgen som härligast. Jag vill bara ta in alla färgerna och njuta. Höstfärgerna är verklgen mina färger, kanske inte direkt i inredning men gärna i kläder. Jag gick aldrig på sådan där färganalys när det var populärt, men det skulle inte förvåna mig om jag är "höst". Älskar alla jordfärger.

Underbart att blicka upp i den lilla lönnens bladverk. Läste i dagarna att den röda färgen är bladens solskydsmedel.

Och nog har solen skinit en del denna veckan, även om jag njutit av den mest inifrån.

Höstens dagar le åt hela världen.

Men så tyckte Friherren att jag likagärna kunde sitta i bilen som i soffan, så vi har gjort några små bilutflykter bara för att kunna njuta av alla höstfärger.

Jag fick agera sällskapsdam när han skulle åka och lämna biramar och köpa lite bisaker. Tyvärr har det varit ett dåligt honungsår så det blev inte så mycket av den varan. Vi får hoppas på nästa säsong.

Här stannade vi och drack lite kaffe på stående fot. Det är vackert även om inte solen alltid skiner.

Kunde inte låta bli att fota detta drömhus. Ligger dessutom vid vatten. Suck...

Passerade ett café som var stängt men hade mycket vackra färger både på hus och cafémöbler. Ganska märkligt att passera semesterorter så här på hösten en vanlig vardag. Det är liksom stendött, inte ens en katt ser man.

Nåja, en häst såg jag...

På tal om höstfärger så har jag köpt mig lite nya färger. Jag har ingen stor sminkarsenal, men det var kul med lite nytt i den vägen. 

Ny färg fick även håret som blivit väldigt ljust, slitet och med grå utväxt. Mina långa söner brukar titta ner och försiktigt fråga om "det inte var längesedan" eller "är det inte dags"? Det blev inte bara ny färg utan väldigt mycket kortare...ekonomiklippning kallar jag det. Men jag kompenserar utgiften genom att alltid klippa skägg och hår på min man, vilket också är dags om han nu inte satsar på jultomtelocken. Skrev ju i mitt förra inlägg att jag har svårt för att vara ute när jag är hemma och sjuk. Ringde frissan för att beställa tid på lovveckan eftersom det alltid brukar vara lov när jag går till frisören. Då visste hon om att jag var sjuk och föreslog en tid i går. "Men jag är sjukskriven" svarar jag. "Ja, och jag har en tid på fredag." "Ja men jag är ju sjukskriven." "Ja då kan du ju på fredag eller?" Det tog en stund innan vi förstod varandra. Hon tyckte det var ju bra att jag var sjukskriven så jag kunde komma och jag tyckte det var pinsamt att gå när jag var sjukskriven. Men hon övertalade mig, så nu slipper jag gå på lovet och är nystylad när jag åker till huvudstaden.

Det är så skönt att somna utan önskan,
mätt på blommorna och trött på grönskan,
med vinets röda krans vid huvudgärden...

Nog är hösten vilsam och ställer mindre krav på oss. Det OK att göra just ingenting. Det blir en sådan dag i dag och det är också att göra någonting, fast svårt att veta när man är klar...

Startade med en dunderfrukost tillsammans med yngste sonen med flickvän. Den lär vara till kvällen...

Har köpt en liten ljusslinga till köket som piggar upp ett mörkt hörn.

Höstens dag har ingen längtan mer,
dess fingrar äro obevekligt kalla,
i sina drömmar överallt den ser,
hur vita flingor oupphörligt falla... 

Det där sista som Edith Södergran skrivit hoppas jag väl inte besannas än på länge. Men flingor har fallit här i oktober förr och har väl redan gjort hos en del av er.

I kväll är det åter högtidsstund framför TVn. Nu när Poldark är slut njuter jag istället av Downton Abbey.

Ha en skön oktoberhelg och njut av höstens gyllene dagar.