onsdag 31 maj 2017

Snurra min jord...

...låt mig följa med dig. 
Jag är lika värnlös som du.




Ja nog har det snurrat alldeles förskräckligt senaste tiden och det i dubbel bemärkelse.
Många bollar i luften dessa vårveckor och det kan tyckas att allt ska liksom hända just nu.
Många måsten och krav och så ska man ju dessutom njuta också.

Dagarna snurrar i väldans fart för att sedan avbrytas av ledighet som inte heller står stilla.
Och som grädde på moset lite kristallsjuka.
Samma kväll som de besvären kom var jag och lyssnade på Babben Larsson som pratade friskvård och vikten av att välja bort saker för att inte gå in i den berömda väggen och att lyssna på sin kropp.
Ja just då sa den "sitt still" och det fick jag göra och så stannande min jord en kort stund, men nu snurrar det på igen men med kristallerna på plats.




Har väl också tagit mig lite tid att njuta av allt det vackra som väller fram nu.
Syrenerna doftar ljuvligt men kanske inte så rikt blommande som annars.
Har också sett att hundkex och lupiner är mycket kortare och ynkligare i år.
Vatten behövs verkligen och just nu har vi regn här men egentligen behövs det mycket mer.
Fast just idag jublade jag inte över regnet för jag har stått och tagit tid på 60 m under skolans friidrottsdag.





Vad har mer hänt sedan sist?
Tja, ny upplevelse att äta ute och beställa via app. Japp! 
Med trevligt sällskap och hjälpande ungdomar som lärde upp oss i dessa nymodigheter gick det bra.
Gott var det också.




Långledigheten avslutades med en tur till Västergötland och övernattning på Kartorps säteri.
Härligt när man blir överraskad med sådana erbjudanden från sina barn.
Får väl se det som lite "pay back".





Vi fick ett rum i denna flygeln omgiven av höga lummiga träd.





Dålig bild men ett försök att visa detta rum med lyxig känsla.
Var inte alls förberedd på denna typ av inredning.
Tydligen har alla rum olika stilar.
Jag som älskar vitt, grått och andra ljusa färger tyckte detta var häftigt värre.
Svarta tapeter med fåglar i guld och sänggavel med guldram.




Svarta gardiner och kristallkrona.
Enda missen var att kornischen var vit och den skulle absolut varit guldfärgad den också.




Gillade tavlan med små tavelramar inuti.
En idé värd att ta med sig hem.




Kartorps säteri ligger några km från Skövde centrum vackert beläget vid Kartorpssjön.
Förgätmigej blommade överallt och det var massor av alla de sorters vilda blommor.




Vi hade inte några badkläder med oss för man har inte kommit in i det tänket att det skulle vara möjligt att bada.
Känns som om det alldeles nyss var både snö och frost.




Alternativet att åka in till Skövde och "göra stan" kändes inte så lockande när vi befann oss på denna vackra plats.
Istället gick vi runt sjön, en sträcka på dryga tre km och detta i närmare 30 graders värme.
Men det fanns mycket träd som gav skugga och blåste friskt från vattnet.




Framåt kvällen beställde vi en plocktallrik med diverse godsaker att sköljas ner med kall öl.
Helt underbart att sitta framför denna vackra byggnad i skuggan under ett träd och filosofera lite om livet förr och här o nu.
I själva säteribyggnaden sägs det spöka men det var inget vi la märke till.


Under frukosten påföljande dag såg jag inget spöke men blev så där lite starstrucked.
Lite märkligt när man får syn på en kändis och blir så där tveksam om det verkligen är denna kändis.
De ser ofta alldeles för normala ut och då menar jag vanliga med rynkor och finnar och allt vad det kan vara. 
I filmer och TV är de långa, smala och fantastiskt vackra.
Vem? Lena Endre.
Och hon var som folk är mest i vår ålder, lite vackert sliten av tidens tand.



 


Väl hemma fick jag lite morsdagsblommor och god choklad men den är redan avnjuten.




Söndagskvällen var vacker och avslutades i lusthuset.
Ljuvligt att samla sig inför kommande arbetsvecka, tacksam för upplevelse borta men också över platsen att komma hem till.




Nu har värmen och solen försvunnit men återkommer snart får vi hoppas.

Denna veckan har vi musikal med elever från mellanstadiet.
I höstas satt jag med ett antal elever och spånade fram en story med lokalt innehåll.
Min tro var lite svag på att det verkligen skulle bli något av det hela.
Denna veckan kör vi sex föreställningar med sång, dans och teater.
Helt fantastiskt!
Barn och ungdomar är så duktiga och modiga.

Har varit dålig på att både skriva inlägg och att kommentera på era bloggar men jag lovar bot och bättring när det snurrar lite mindre...



Snurra min jord
du får inte ge dig
Jag vet ingen stjärna som du
Snurra så följer jag med
jag vill leva i fred som du
Jag tror på dig jord
och jag följer din stjärnas lag




onsdag 10 maj 2017

Där gullvivan blommar...

Jo visst är det nu gullvivorna blommar.
Friherren kom hem med några han hittat när han var ute och tittade till sina bin.
Själv har jag inte varit ute i naturen så jag har sett dem.
Någon mil härifrån finns det några backar som brukar vara fyllda av dessa vårens budbärare.
Just gullvivan förknippar jag med min barndom och min mor.
Hon fyllde år den 10 maj och varje år när jag var liten och vi bodde nära naturen gick jag och plockade en rejäl bukett med gullvivor.




Den här bilden har jag nog visat tidigare för den är från förra året.
Både vasen och fatet är min mors.
Färgen passar så fint till gullvivorna och det var i precis den här vasen hon satte gullvivorna som jag plockat.




Välkomna tillbaka till mitt lusthus.
Nu kommer tiden då jag kommer trötta ut er med bilder från lusthuset och alla solnedgångar. 

Äntligen är det dags!




Var så god och sitt!
Inte några nyheter här inne, 
typ "same, same but different..."
Prylarna byter lite plats bara.
Osäkert om olivträden överlevt.
De ser misstänkt döda ut tyvärr.
Det måste vara lite grönt här inne för att liva upp det.
Får väl ta ut mina garderobsväxter som blivit rätt stora nu.





Mina vackra loppisfyndade linnelakan får vara dukar.
Vid midsommar brukar det vara spetsdukar som gäller.
Jag har visst spetsat till det lite här också...




Glasen är på plats.
Aldrig fel att smutta på något gott här ute.
I skåpet står det från olika loppisar ihopsamlade matporslinet, kaffekoppar och diverse muggar och prylar.
Allt det används bara sommartid och här ute i lusthuset.




Häcken har inte vuxit särskilt mycket sedan den klipptes i somras så insynsskyddet får sitta kvar.




Borde väl ha ett vid ett av de andra fönstren också
 för där utanför står släpkärran och soptunnorna.
Vi har varit riktigt duktiga på att slänga skräp senaste tiden och mer ska det bli.




Det ser verkligen tomt ut efter olivträdet.




Efter Poldark i lördags satt vi där ute och tände lite ljus och skålade in årets lusthussäsong.
Nu gäller det att bunkra upp med ljus och värmeljus.



En och annan ljusslinga har fått följa med ut i år.




Ja nu är det bara att vänta in värmen.
I måndags var vi ute på en liten utflykt efter jobbet och man höll på att frysa häcken av sig fast vi hade vinterkläder, mössa och vantar.




Men solnedgångarna är där fast avnjutes helst inne i huset.


Så här vackert var det i lördags.



De e kväll här på stranden
solen sänker sig ner.
Över glittrande vatten står ett färgernas spel.
När jag går hem i natten å jag böjer mitt knä
just där gullvivan blommar får jag vila min själ.

Se hur askträden knoppas
se hur eken får blad
en bukett ska jag plocka för å göra dig glad.
De ska lysa å dofta i din sovkammare
just när gullvivan blommar får du ro i din själ.

De e härligt att bygga (lägga sten upp på sten).
Känna frukterna tynga (från en grönskande gren)
Låta livslångan brinna (fastän timmen e sen)
Men det lilla å enkla som jag vårdar så väl
som e mäktigt att tämja har en plats i min själ.

I sin tidiga ungdom ingen vänder sig om
men i mitten av livet för en rik ålderdom
finns det stunder att gömma i sin djupaste själ
som när gullvivan blommar för törstande själ.

Denna gnista ska slockna
detta liv ska förgås
men en lindring i hjärtat e väl ändå
att i släktled tillbaka
i släktled framför
just där gullvivan blommar finns det tröst för en själ.

De e härligt att bygga (lägga sten upp på sten).
Känna frukterna tynga (från en grönskande gren)
Låta livslångan brinna (fastän timmen e sen)
Men det lilla å enkla som jag vårdar så väl
som e mäktigt att tämja har en plats i min själ.

söndag 7 maj 2017

Lovsång och en o annan klagovisa

Äntligen kan vi sjunga våren till och brista ut i lovsång över ljus och värme!
Det var lovsången det.


Klagovisan var att jag har haft maginfluensan from hell och låg däckad hela 1 maj då det också tydligen var fint väder.
Jag har ingen aning för jag hade stafettlopp mellan säng och toa och däremellan i djup dvala typ.
Tog några dagar innan jag återkom till det normala livet igen.
Jobbade i fredags men skyndade hem för att påbörja städning av altaner och lusthus vilket avslutades under gårdagen.




Äntligen har jag hittad de rätta gammaldags pingstliljorna med den där barndomsdoften.
Tycker de är så vackra.
Står dessutom ganska länge inne.
En gammal ljuslykta får bli blomvas på sommaren.



Äntligen är stolarna på plats precis utanför köksdörren.
Här är det varmt tidigt på morgonen när solen skiner.
Perfekt för en kaffestund.
Stoldynorna har jag virkat av ett roligt flerfärgat "luddigt" garn.




Än så länge får det bli "fuskblommor" här.




Den blytunga träsoffan är på plats.
Numera vägrar jag lyfta den, det får starka söner göra.
Tyget börjar bli fult och slitet men ett virkat överkast löser det så länge.
Vet inte om jag orkar klä om den i sommar.
Det var rätt jobbigt, i a f bakstycket.
Lelle har återtagit sin sommarplats och håller full koll på var alla är någonstans.




Marint är ju inte riktigt min inredningsstil men en och annan detalj har råkat komma in. 
Kuddarna i soffan fyndades för 20 kr styck och den här lilla segelbåten är också ett loppisfynd.
Marina detaljer passar  väl bäst till vitt och trä men det blir rätt OK här också.


Annars är det mest de gamla prylarna som kommer fram ur vinteridet.
Bra på många sätt.




Nu saknas det bara växter och så brukar jag sätta upp gardinerna till midsommar när frömjölet från björken försvunnit.




Och nära till lusthuset är det som ni ser.
Ska också sätt upp solcellslamporna i ljuskronan.
Det lyste så himla fint på kvällarna.
Frukosten och lunchen intogs här under gårdagen.
Dagen och invigningen till ära åts det sill o potatis. 
Och tänk, vi tog oss en "lille" också...



När det börjar bli kallt på östersidan går vi över till framsidan som ligger åt väster och har lä.
Här blev det kaffe och glass med smak av fläder och citron.



Kvällen avslutades i lusthuset men det får bli nästa inlägg.
Här ser ni allas nya favorit, ljuslyktorna från Rusta.
De lyser verkligen fint när mörkret kommer.
Finns väldigt många fina solcellsvarianter nu.
Skönt att allt är på plats och inte några större projekt på gång, bara lite piff och blommor.
Tyvärr åkte min kära hammock på tippen.
Den hade gjort sitt.
Vet inte om vi satsar på någon ny, men sakna den kommer jag att göra.
Tyvärr blir det inte till att sitta och njuta i solen idag.
I dag är det mer som vanligt, kallt, grått och trist.
Jag har gjort en rabarberpaj att glädjas åt.
Solen återkommer säkert och då är jag redo.


Ooohh, vad en liten gumman kan gno.
Oooh, vad en liten gumma kan gno.
Jämt och nu,

är alltid trötta.
Vi står i,
Man får stå på,
fast vi är nötta.
om man ska få det som man helst vill ha det.
Ooooh, vad en liten gumma kan gno.