söndag 19 november 2017

Plötsligt händer det...

Ja inte att jag vinner på triss eller något sånt.
Ingen vinst alls om ni frågar mig.
Vad är det då som händer?





Det blåser nordan och vågorna går höga på sjön.
Som om det inte vore nog dalar det ner något vitt i luften.




SNÖ!

Vem vill ha det nu?
Kommer bara ligga ett tag sedan kommer slasket och gråheten.
Ska det kallas vinter?
Ska det va, ska det va...
Då menar jag stilla snöfall och klar luft med några grader minus.




Ni är många som skrivit om hur fort ni tycker att höstmånaderna har gått och jag kan bara instämma i det. 
Inte längesedan solen värmde lite och vi kunde sitta ute och njuta av de allra sista stunderna på altanen.




Alldeles nyss stängde vi dörren till lusthuset.
I veckan plockade jag in ringblommor och njöt av de sista glada höstfärgerna nu när löven ramlat av.




Nu är det bara fejklöven som lyser i höstens gyllene färger.
Tänder både de levande ljusen och fejkljusen när mörkret faller.
Vad vore höstmörkret utan dem!?
Här har jag gömt ett av dem i blomman i kupan.




Dags att inhandla ett lager med värmeljus och kronljus storkonsument av dem som vi är.






För att behålla lite av höstens glöd tog jag fram en gammal kopparform.
Den var snygg utan att jag behövde putsa den men gjorde det för att få lite mer lyster.





Fyllde den med diverse små krukväxter, lite bling-bling och en ljusslinga i koppar.




Som ni ser ligger det en liten plåtask bredvid.
Gjorde ett hål i ena kortsidan och la batteriet till ljusslingan i asken.
Sladden går igenom hålet och så slapp jag bekymret med att dölja batteriet i själva arrangemanget.
Ett annat tips är att dekorera en tändsticksask och lägga batteriet i den eller en liten tygpåse.




Nu lyser det fint på bordet.
Ska tända det när vi äter middag idag.
Friherren steker rödspätta och  jag har gjort en rabarberpaj.

Då gör det inte så mycket att det blåser och snöar därute.

I går var jag på kick off till årets lustspel.
Vi tog ut tonart på låtarna, läste manus, gick igenom diverse praktiska ting, rekvisita och åt lite god mat tillsammans.
Då kommer också tanken om hur fort tiden går och att det åter är dags för detta spektakel.
Jag har två egna låtar i år och det är originaltexten så det är bara att mala dessa i örat tills de sitter.
Däremot har jag mer text att slå in än förra året så nu kan jag inte vänta med att plugga in det tills vi börjar repa Annandag jul.
Det får bli lite varje dag annars blir det tufft.
Nåja, jag klagar inte.
Självvalt att vara med, men det är så roligt med all gemenskap och alla glada skratt som förgyller den här mörka tiden på året.



Lite pre-advent känsla är det allt här hemma och snart är det dags på riktigt.
Ska varken köpa eller göra några julsaker för man har ju verkligen så det räcker och blir över.
Säger jag nu...
Vem vet om det inte dyker upp något oemotståndligt ha ha.
Jo, en pepparkaksform i form av en krona har jag faktiskt tänkt köpa.
Snygg att dekorera med kristyr och skriva namn på och sedan ha vid dukningen.

På min köpa-lista står det just nu ny mobil.
Nu har jag haft den i många år men det är ändå lite surt för det är inte speciellt billigt.
Batteriet är helt slut så jag är tvungen.
Kanske ska jag vänta tills på fredag på Black Friday om det blir några erbjudanden på mobiler då.
Tänk så många jippon affärerna har året runt för att vi ska konsumera och åter konsumera.


Ha nu en fin vecka med eller utan snö.




Tänd ljus
Låt inte mörkret hindra dig
att söka Ljuset.
Och när du funnit det,
låt andra se,
pröva, övertyga sig.

Vill du, att ljus skall leva,
tänd då hos andra
samma längtan.

Tänd frimodighetens ljus
i rädslans mörker,
tänd rättens ljus
i korruptionens mörker,
tänd frihetens ljus i ofrihetens mörker,
tänd Trons ljus
i förnekelsens mörker,
tänd Hoppets ljus
i förtvivlans mörker,
tänd kärlekens ljus
i dödens mörker.
Tänd ljus!


Bo Zetterlind





fredag 17 november 2017

Vårt fyrfota barn


Ja att ha hund det är lite som att ha ytterligare ett barn här hemma.
Som jag nog berättat tidigare tog vi över en hund och till våren är det två år sedan.
Han är en 10 år gammal Bichon Bolognese.
Nu var det min mans barndomsdröm som gick  i uppfyllelse och jag hade inte hjärta att neka honom detta.
Friherren är ju hemma på dagarna så det är han som sköter om honom till största delen.
Jag gosar mest med honom ha ha...




Han är en glad och lättsam liten hund som älskar att vara ute och gå.
Uppvuxen till större delen på landet men numera småstadshund.
Passar honom rätt bra för han gillar inte snö och kyla och skyndar sig hem om väglaget är besvärligt.
Enda bekymret är väl att han inte kan vara ensam hemma.
Han har bytt ägare och miljö några gånger och aldrig varit själv utan haft sällskap av människor eller andra djur.
Det gör att jag kan känna den där bundenheten jag var rädd för.
Å andra sidan ger han väldigt mycket kärlek och många glada skratt.




Italienare som han är älskar han sol och värme.
På sommaren älskar han att ligga i solen på altan eller också hittar han en solig plats på golvet inomhus.






Vi behöver aldrig fundera över om han är hungrig eller vill ha mat.
Då ställer han sig vid matskålen och tittar på oss.
Jag är hungrig och vill ha mat!






Men hallå!
Kan ni se något?
Skålen är ju tom!






Hör hur det ekar när jag slår på skålen.
Hör ni inte?
Fattar ni inte att jag vill ha mat NU!






Det var på tiden!






Efteråt är det gott med något ben eller annan hundgodis särskilt om det avnjutes på mattes mage.

Han försökte gömma det dessutom och körde runt med nosen på min då något ömma mage.
På natten är det matte som gäller och han ska minsann ligga så nära det bara är möjligt dessutom ibland under täcket.

Som att ha barn var det ja...







Han älskar lusthuset och  springer ofta dit och vill in även när vi inte är där.
Han fattar inte att vi nu har stängt och är där och försöker komma in.

Här kan man sitta och ta sig en cigarr...nä ben var det visst.






Husse är ju favoriten.
När han är borta är det inte roligt alls.
Då springer han runt och letar och tittar i fönstren, ligger på stolen i hallen och är väldigt bekymrad.






Ja ja, matte duger väl till en del om hon sitter och tittar på TV eller så, då är det henne jag sitter hos och helst i knät eller tätt bredvid.
Bara hon kunde sluta med de där stickorna...
Det är ju mig hon ska klappa.
Jag slår med tassen på henne och buffar med nosen på handen och för det mesta får jag som jag vill.
Ärligt talat är det till henne jag går när jag vill något för hon verkar fatta lite bättre vad jag vill än husse.
Fast hon är lite strängare och när hon säger "skarpen" då åker svansen in långt under magen.

Som sagt, som att ha barn...


 


När vi hade den här mattan kunde man nästan inte se honom där han låg.

Den var annars rätt rolig att snurra runt i...





Ibland blir jag sur när de tittar på TV och äter gott utan att ge mig eller inte klappar mig.
Då går jag till min korg som matte köpt på loppis och fixat kudde och täcke även det fyndat på loppis.




Snart är det jul och då får jag väl klä på mig det här eländet och lussa för barnen i mitt förra hem.
Alltid lika roligt att träffa dem.
Men jag har det rätt bra här där jag är nu.
Får vara "kung" och ha det lugnt och stilla.

Rena rama pensionärslivet!

God Jul på er! 
Voff!




lördag 11 november 2017

Att boa in sig

Ja nu är det tiden då man bara vill boa in sig, tända ljus och värma sig med plädar och raggsockor.
Vi firade Friherren idag och han fick just ett par raggsockor som jag stickat.



 Dessa kan komma väl till pass när han sitter vid datorn, vilket han gör ganska ofta, för på källargolvet är det inte så varmt.
När jag frågar vad i hela friden han gör där på datorn brukar jag få till svar att han uppdaterat den.
Äh, hur ofta gör man det?
Nåja, det finns onekligen mycket att fastna vid på datorn. 
Typ biodling, bilar, aktiemarknaden...
Själv har jag ju alla er bloggare att titta in hos.



Källaren är ju nu återerövrat territorium och verkligen en plats att boa in sig i.
Detta har blivit vinterhalvårets lusthus.
Älskar lampan från IKEA och suktar efter golvlampan.
Syns inte här men sladden är svart/vit tygsladd.




Här finns möjlighet att sova i total tystnad och fritt från hundar och snarkande män.
Fast den används som gästsäng, men bara tanken på möjlig utväg känns bra.
Ostört.
Jag har satt lite småmönstrad plast på fönstren för att slippa ev insyn.



Stolarna som under sommaren står på en av altanerna funkar jättebra här nere vintertid.
De är väldigt sköna att sitta i.
Här har vi ingen TV men en gammal CD-spelare så musik lyssnar vi på här.



Lite guldkant har smugit sig in även här. Hyllan är ett loppisfynd som fick svart färg men behålla guldfärgen.
Piedestalen kommer från mitt föräldrahem.





Fattas något i buren.
En fågel kanske...?





Soffan lämnade sonen kvar och den är ett fynd från Erikshjälpen och väldigt skön att sitta i så den behåller vi gärna.




Kuddarna med härligt varma höstfärger och som matchar mattan fint.
De gula kuddarna fyndades för tio kr styck.




Mattan med alla sina varma färger behövdes här nere till allt vitt och svart.
Bilderna är väldigt dåliga och tagna med mobil i dåligt ljus, det får ni ha överseende med.



Härligt att sitta här nere med en kopp te och läsa en bok eller sticka.
Så har ännu en vecka gått.
Den blev nu inte alls som tänkt, men så är det ibland.
Jag har troligtvis magkatarr och haft rejäla besvär denna veckan.
Ni gör kanske som jag, googlar ibland på krämporna och då var symptomen väldigt lika de för magkatarr.
Jag har nu ordinerat mig själv lite bättre kosthållning, även om den direkt inte var dålig innan. 
Gäller nog att undvika vissa grejer bara.
Lite äcklig medicin på det så hoppas jag det ger med sig.





Trots gråmulet väder visade sig solen fram på em och det blev en ganska lång promenad på berget.
Målat lite på delar till en hylla som jag nu börjar ana äntligen kommer bli klar.
Det snirkliga bakstycket inhandlades för flera år sedan.
Sedan målade jag den vit och köpte ett fönsterbräde som skulle bli själva hyllplanet.
Sedan bara försvann allt i röran när sonen kom åter med sina grejer.
Vi hade ingen aning om var den var förrän han flyttade i våras och vi upptäckte att den var inskjuten mellan en vägg och en garderob.
Den ska upp i TV-rummet som vi målade om tidigt i våras.
Ingenting har kommit upp på väggarna ännu men till jul ska det säkert vara klart.
Man vill inte göra hål i onödan i väggar o tapeter för så ofta gör vi inte om.
Lite Moreus om en stund kanske. 
I går var det förstås fotboll för hela slanten.
Efter det fastnade jag för serien med deckare av Maria Lang.
Riktigt bra med fina miljöer.
Lite typ ett svenskt Morden i Midsomer.

Ha det fint!



söndag 5 november 2017

Byta spår

Så var fokus på höst och halloween över och det är dags att byta spår.
Nu blir det lite mer pre-advent som gäller.




Lite roligt är det att följa med lite i årstiderna och högtiderna.
Det behövs ju inte särskilt mycket för att få till lite stämning.


Just halloween  får väl inget större utrymme mer än lite pumpor och höstfärgerna.
En liten lykta påminner om tiden när barnen var små.



Tycker ju så mycket om dessa höstfärger som förgyller dagarna när det bara blir mörkare för varje dag som går.
Men nu när jag blickar ut genom fönstret börjar det bli kala grenar och gråa vyer.




Men som sagt, nu växlar vi spår och efter den här helgen får det bli andra färger.
Ljusen har snart brunnit ner så det blir till att plocka fram en annan ljusstake som legat i ide länge och som har fler ljus.
Just det, det går åt en kandelaber för att utestänga mörkret nu.




Men de här grå pumporna får nog ligga kvar fram till advent.




Skrev ju i mitt förra inlägg att jag satte guldkant på tillvaron.
Den här kornischen hade redan guldkant men jag hittade dessa tofsar när jag städade ett skåp.
Tyckte de kunde lika gärna hänga här som ligga gömda i skåpet.
Maria Montazami lär visst ha tagit bort alla sina tofsar men det bekymrar mig inte särskilt mycket.





Jag tyckte de blev fina mot linnegardinerna.
Fyra långa längder med mjukt hellinne för 40 kr.
Bra fynd det.




Skrev också att jag skulle öppna påsen med tunikan jag skickat efter.
Den utan guldkant men som gav lite guldkant.
Men nog sjutton var det nästan lite guldfärg där i det gyllene gula!
Nöjd blev jag för den var både lagom, skön, billig och snygg.




På tal om pre-advent...när den där trädekoren kom upp över ytterdörren åkte en slinga med pärlor ner. 
När jag tvättat bort dammet funderade jag en stund på om den skulle slängas eller användas på nytt.
Det blev en krans och så virade jag en ljusslinga runt samt la batteriet i en linnepåse och fäste den i mitten.
Nu lyser den upp i hallen ovanför en spegel.





Kvar på ytterdörren hänger den mer somriga kransen.
Det påstås att det ska bli en kall vinter, något jag inte vill lyssna på.
För mig bör temperaturen inte gå under tio grader.
Det skulle vara då om den låg på så där fem minus med sol och frisk luft.
Allt däremellan är inte så kul.





Men tiden brukar rusa iväg, precis som den gjort dessa lediga dagar.
Blandade dagar med mycket slöhet och vila, med små ryck av social samvaro och lite aktiviteter.
Varit ganska duktig på att få frisk luft med långa promenader i alla fall.
Känner inte samma tidspress att utnyttja alla minuter nu när jag jobbar deltid.
Det kommer liksom mer tid.

Så här fina tulpaner kan man få av Friherren om man ställer upp som sällskapsdam på långa bilturer ut i obygden.
Tanken kom då hur snabbt det lär gå tills det verkligen är tulpantider och man tröttnat på allt som har med julen att göra.
Men nu ligger det framför och jag låter det bli alldeles lagom av det mesta som hör advent och jul till.
Inga måsten utan självvalda saker som, just det, 
förgyller min vardag.





Inte bara som här på Santorini 
utan också här hemma.



torsdag 2 november 2017

Att sätta guldkant på tillvaron

Jo men det har jag nog gjort den här lediga höstveckan.
Nu har jag inte åkt till Dubai eller någon annan världsdel, inte heller något varmare land och inte ens huvudstaden som fanns med som en tanke.
Däremot har jag passerat 50-skyltarna och dessutom både kommungräns och landskap.
 Fast jag trivs utmärkt med att vara hemma. tro inget annat.



Vad jag hittade på?
Nja, ärligt talat var jag endast sällskapsdam åt Friherren som skulle till Töreboda och lämna ramar från sin biodling.
Så är det att vara bihustru...
Vädret var OK så det blev en liten trevlig tur med pick-nick i bilen med rester från måndagens lilla tanträff.
Det blev ett litet stopp på Hem o Hobby i Hjo på hemvägen.
Jag knöt handen hårt och köpte bara lite julpapper och en fin bordslöpare.
Eller jo, två blomkrukor följde visst med också.
Är rätt svag för urnmodellen och dessa var grå och lagom stora.



Fortfarande går det att hitta vackra träd med löv kvar. 
Annars har det ju blåst så mycket att de flesta är på marken.
Är det någon mer än jag som får en sån lust att springa omkring och sprätta bland löven?
När barnen var små gick det ju bra att hålla på, men nu skulle väl en och annan undra hur det står till.
Men jag brukar göra det lite i smyg...




Jag bjöd hem några kollegor till mig i måndags kväll.
En av dem jobbar inte hos oss numera så vi träffas inte alla så ofta men har himlans kul när det händer.
Det är vi som brukar åka på loppisrundor ibland.




Nu fick de chansen att se lite vad jag gjort med allt jag släpat hem...



Lite höstdukning igen.
Snart får vi börja tänka på advent och fram med julgrejerna.
Vart tog oktober månad vägen liksom!?



Lite plockmat utan alltför mycket förberedelse passade bra den här kvällen som så ofta annars.
Gjorde bara en castellopaj och paprikabåtar.
Det är "klyftor" av paprika som fylls med fetaost som rörts mjuk med creme fraiche, lite kryddor och så i ugnen.
Lika goda kalla som varma.
Testade ett nytt recept på smarrig kaka med karamelliserad mjölk.
Resultat: sätt varningstext på den!


Kanske skulle vara lite varningstext på den här burken också.
Varning: beroendeframkallande.

Ja det var ju den där guldkanten.

Denna lilla läckra burk inköptes på vår tripp till Ulricehamn.
Det är en guldfärg som man kan dekorera med på möbler och lite av varje.



Här fick den här trädekoren lite guld på några ställen.




Det får inte bli för mycket utan bara så att det lyser till på några ställen.



Nu är den på plats över ytterdörren.
Nu har fem av hallens dörrar någon form av gråmålad trädekor med någon liten detalj guldmålad.
Fattas till källardörren men det dyker säkert upp.
Den här är likadan som den jag satt på vår sänggavel.




När ändå burken var framme målade jag en liten träburk som jag loppat.
Varför inte lite guldkant där tänkte jag.





Ytterligare en träburk fick ny färg och guldkant.
Jag kan väl alltid ge bort dem med lite julgodis i.





Kunde inte styra mig utan det här fodralet till fickur fick också guldkant.
Var det ska placeras är ännu okänt...



Som om inte detta var nog målade jag om denna trälåda och satte dit en liten guldmålad trädekor.



Jag fick riktigt hejda mig för att inte gå loss på allt som kom i min väg.
Den här lilla söta ljusstaken hade redan guldfärg men jag förstärkte det lite.




Ja, guldkant på tillvaron var det.
Nu har jag faktiskt städat lite lådor och skåp också och lyckats att slänga lite.
Tre dagars ledighet är kvar och det ska nog gå att få lite guldkant även på dem.
Man behöver ju inte ha så stora krav.

En liten guldkant kvarstår den här dagen.
Jag har en oöppnad påse där uppe med en blus jag skickat efter.

Men jag tror bestämt den saknade guldkant...