Nu kan man äntligen andas ut...

eller är det för tidigt?

Men nog är väl våren här?

Ser att det är två veckor sedan mitt senaste inlägg. Så lång tid mellan har det nog aldrig varit tidigare sedan jag började.

Idétorka?

Kanske.

Eller också bara vårtrötthet och den sedvanliga tidsbristen.

Byte av kollega på jobbet som inneburit mer arbete och mycket planering.

Sedan en del andra möten och besök inbokade.

Men idag är en ganska lugn dag.

Tyvärr är solen inte lika generös idag som igår.

Frossar fortfarande i tulpaner till helgen.

Köpte den här vasen som så många andra på Mio för den där kupongrabatten.

Tyckte nog egentligen att den var lite väl stor men tänkte att den blir säkert fin med sommarblommor.

Alla kan ju lätt se att den är en typ av kopia på en annan betydligt dyrare vas.

Den här saknar dock en botten som kan hålla blomstjälkarna på plats.

Får väl bli påskliljor till påsk.

Verkligen underbart att det snart är påsk.

Här har vi tänkt att måla väggarna och tapetsera en vägg i TV-rummet och en ny bäddsoffa är beställd.

Inte lätt att bestämma färg och mönster på tapet.

Finns så många vackra men jag blir alltid tveksam att ha dem på väggen.

Som vanligt landar det i en gråskala...

Färgklickarna får bli kuddar och och dukar istället.

Ni får se när det blir klart.

Gårdagen avslutades med god mat och dryck hos goda vänner.

Alltid roligt att umgås och få skratta tillsammans.

Det ger energi till kommande arbetsvecka.

På förmiddagen blev det en promenad i solen.

Både djur och människor gladdes åt det härliga vårvädret.

Än en gång blir man påmind om hur vackert vi bor och årstidernas skönhet.

Så galet skönt att tänka på att just våren väntar runt knuten och att allt det gröna ligger och bara väntar på att få skjuta upp.

Och visst fanns de där, blåsipporna.

Inte så långt komna, men de var där.

Än så länge får det bli krukväxterna inne som förgyller min dag.

Har köpt några penséer men de har inte kommit på plats ännu.

Kanske blir det efter middagen innan vi får besök av några vänner som hade vägarna förbi.

Inte så välkomnande på trappan precis med gamla kvarlevor från jul och vintern.

Marskaktus kanske den borde heta istället för novemberkakatus.

 Mig kvittar, bara den blommar.

 Liten fejkblomma också mitt i det gröna.

 Ha nu en fin vårvecka.

Bakslag

Vad annat kan stå som rubrik över den här helgen?

Första vårhelgen!

Jo man tackar!

Hur kul var det när plötsligt världens vinterväder slog till och snön vräkte ner över nyss uppkomna snödroppar och tussilagon.

Men det är väl så mars månad brukar vara, en svekfull och nyckfull månad som man aldrig riktigt vet var  man har.

Vilken tur att jag hade plockat in lite vår och helt enkelt kunde låta bli att titta ut genom fönstret och förtränga det hela.

Lika härligt varje år när man får gå runt och leta efter små vårtecken. 

Hörde att några redan hittat några blåsippor.

Andra har hört lärkan.

Krokusarna har sett dagens ljus på köksbordet.

Ett annat sorts bakslag är kanske det att jag inte höll mitt loppisköpstopp.

Hamnade på loppis och gjorde flera fynd till så där billig slant att det inte gick att motstå.

Dessa grå Rosa Ljung ljusstakar fick sina kupor här hemma.

Passar bra på TV-bordet att inte ha så höga ljusstakar.

Små skålar för sommardukningen, fem kronor styck.

Och lite jordgubbar på faten och grädde i skålen var lätt att tänka sig...

Några servettringar är heller inte fel.

Jag letade däremot efter två små skålar i glas och dessa var precis vad jag ville ha.

Har ett par fyndade ljusstakar som jag målat svarta. De är ju till blockljus men ibland tycker jag det blir för högt och då kan det vara bra att kunna byta och istället ha värmeljus.

Blev jättefint skimmer.

Inget direkt pysslande för mig annars men ett par grytlappar har det blivit av lite restgarn jag hittade när jag städade arbetsrummet.

Virkade ett par rosor som dekoration.

Har en duk jag broderar på just nu.

Även den ett loppisfynd i fina pastellfärger och kan passa bra till våren, kanske bäst tänka sommaren för den lär nog inte bli klar tidigare.

Önskar er alla en fin vecka och skickar med en tröstebild...

detta vänta oss bara vi håller ut!

Att hålla modet uppe...

det är ta mig tusan inte alltid så lätt. 

Jag försöker i de flesta lägen vara positiv och tänka att det kunde vara värre. 

Så ock denna gång. 

Men surt är det. 

Var ju förkyld på det hett efterlängtade lovet och kunde inte vara ute i det strålande vädret. 

Så har det varit sjukt trist väder denna veckan och nu avslutas det med en härlig fredag med vackert väder. 

 Är inte det bra då undrar du. 

Jo då men jag hade hellre njutit av det vädret ute under och efter jobbet än här inifrån huset. 

Näe,då ligger man inne igen, nu med någon maghistoria. 

Ska jag hitta något positivt i det får jag väl tänka på vad jag lyssnade på i torsdags kväll.  

Cecilia von Storkisch underhöll med sin lilla show "en jojo-bantares bekännelser" och berättade hur hon gärna i magsjuketider fullkomligt slickade på förskolebarnen för att drabbas och därmed gå ner några kilon. 

Nu har ju de där envisa kilona en tendens att återkomma fortare än kvickt så jag ger inte mycket för den idén.

Bilderna är från sportlovsveckan då jag tvingade mig själv ut en liten runda en av soldagarna.

Då var det en hel del is vid vattnet men det finns det nog inte nu.

Har hört att några redan hittat tussilagon.

Ja tänk vad jag längtar efter de där första blommorna.

Vide och några snödroppar har jag redan sett.

Men allra bäst är väl ändå blåsipporna och vitsipporna.

Men visst känns det som lite vår i luften med ljuset som återkommer även om det varvas med gråväder och regn.

Vill inte tänka tanken att det ska bli någon mer snö.

Det är väldigt lågt vattenstånd i vår sjö och det positiva med det är att vi då får fler stränder att sitta på.

Vissa år har favoritplatsen nästan försvunnit.

Vi har en lagun men där badar bara turister.

Men det lär dröja innan jag sticker ner tårna i vattnet.

Hoppas ni mår bra och kan njuta av solen om den nu förhoppningsvis skiner på er.

Hoppas jag är lite mer "på banan" i mitt nästa inlägg.

Ha en fin helg!

Det står en orgel i källar´n i ett bågnande hus...

Jo jag vet...jag har ändrat lite i Alf Hambes text för att den ska passa in lite bättre här hos mig. 

Men sann är den. 

Det står en orgel i källaren och det vet i sjutton om inte huset bågnar lite av allt jag trycker in.

"Där står en orgel och skiner som en sol."

Visst är den väl fin?

Hittade den för 100 kr på en loppissida på facebook.

Har ju länge haft en idé i huvudet att köpa en gammal orgel för att sedan göra om den till ett skrivbord.

Och här var den nu med krusiduller, svarvade detaljer, ljushållare, spegel  och allt.

Bara den detaljen att den var alldeles på tok för fin!

Att börja ta sönder den och måla den kändes som lite av ett helgerån.

Jag är ingen pianist eller har gått och lärt mig spela, men jag är en tokig amatör i det mesta jag gör.

Jag kan ackord och sedan går det alltid att med lite gehör spela.

Hade en tramporgel under tonåren som jag fått och släpat ner i källaren i mitt barndomshem och spelade för fullt på den.

Så det är lite av "old times" nu.

Det fantastiska är att inte en enda av tangenterna är ur funktion eller låter illa.

Helt sagolika toner och ljudet är så vackert.

"Där kan man sitta och spela sig från mörker till ljus
och snurra högre, och högre på en stol."

Så det där med skrivbord får nog ligga på is så länge.

Pallen fick jag med på köpet.

Dessutom fanns orgeln bara en mil härifrån.

Ni som hängt med mig ett tag undrar förstås hur den fick plats eftersom jag brukar klaga just över platsbrist och för mycket prylar.

Allt löste sig som det brukar med lite trix och tankekraft.

Som ni ser är mitt arbetsrum fullt.

Men lite omflyttningar och utrensning fick orgeln sitt hörn.

Resten fick behålla sina platser.

In med allt i hyllor och korgar...

Lellevoven tyckte det var lite jobbigt att jag skulle hålla på så där och inte bry mig om honom och hade stenkoll på vad jag pysslade med.

Däremot var han väl inte riktigt lika glad över orgeltonerna som jag...

Tänkte först sälja detta bord med tillhörande stol men det fick plats i ett fjärde hörn.

Fåtöljen ska dessutom in i det andra rummet när pojken på retur flyttar åter.

Bilderna är gryniga för det är lite dåligt ljus i källaren.

Skulle egentligen målat lite möbler med chalk paint denna lovvecka, men därav blev intet.

Hälsade på äldsta sonen med fru i Stockholm i helgen som gick.

Friherren var riktigt förkyld och nu har han smittat ner oss andra.

Har varit ganska utslagen några dagar trots att jag slapp feber.

På tal om instrument som tar plats...inte helt enkelt med en teorb i en enrumslägenhet!

Det gäller att inte ha några mingvaser i närheten där inte.

Däremot en passande kruka i fönstret.

Vi unnade oss lite god mat och även en bakelse under vår vistelse i Stockholm. 

Jag är ingen bakelseälskare men den här väckte lite minnen, en god, lite sötsliskig sak som jag minns från förr.

Någon av er ville ha en bild på tröjan som jag berättade att jag höll på att sticka.

Här är den.

Världens enklaste.

Bara rätstickade bitar i rektangelform.

Hade ingen beskrivning men det funkade bra.

Alla Hjärtans Dag

förflöt som en vanlig dag.

Gillar inte riktigt dessa speciella dagar då de oftast handlar om att man ska köpa något.

Värme och omtanke får vi väl innerligt hoppas fyller mer än en dag om året.

De senaste dagarna bjöd på underbart väder och några bilder från det visar jag i nästa inlägg.

I dag har det varit grått och trist.

Flera av er skriver om lite bloggtorka hos var och varannan.

Nog stämmer det till en del men ni är glädjande nog många som fortsätter även om det ibland går lite tid emellan.

Jag återkommer.

"Och har jag inte slutat, ja då sitter jag där än,
och vinden blåser, men orgeln spelar jag."

Tissel o tassel

Nja, kanske inte direkt så mycket tissel men en hel del tassel däremot.

Funderade på morgonen om jag skulle ta mig i kragen och skriva ett inlägg här på bloggen.

Tyvärr var det idétorka modell större.

Vad sjutton ska man skriva om som kan intressera andra när man mest sitter och kvider över att det är långt till vår.

Inser att ända sedan jul har ju mitt liv bestått bara av jobb, lustspel och lite vila däremellan.

Det har inte varit så mycket kreativt skapande med händerna eller några loppisbesök med fantastiska fynd att visa.

Nåja, då tar vi fram lite gammal skåpmat medan jag väntar på nya projekt.

 Det finns det en del av och som ligger till sig och bara väntar på att få en ny skepnad.

Så jag tittade mig omkring och upptäckte att jag hade en hel del tofsar lite här och där.

Nu har ju Maria Montazamo enligt säkra källor plockat ner sina men det bekymrar inte mig direkt.

Visserligen har jag tröttnat lite på att ha alltför mycket framme och det tillkommer i nuläget inte något nytt.

Finns en affär här i vår lilla stad som kör med loppis med precis den inredningsstil jag gillar och prylar som ligger där och fullkomligt skriker "kom och köp mig".

De flesta är dessutom helt nya.

Men jag har varit ståndaktig och faktiskt haft köpstopp ända sedan före jul.

Och då menar jag inte bara inredningsprylar utan även kläder, skor och tidningar m.m.

Med julhandelns hysteriska tid och reklambombardemang så inföll en sorts mättnad över all överflödskonsumtion.

Naturligtvis lättare att vintertid ha lite köpstopp då jag knappt passerar 50-skyltarna.

Men ett klick på datorn finns ju.

Som ni ser på bilderna är det lite gammalt pyssel jag visar.

Snäckskal med bilddekorationer och lite trådarbete.

Lite jul över den här men den står fortfarande framme.

"Julen varar än till påska" tycks den har amaryllisen tänka.

Det är den fjärde blomman som dyker upp och mossan med dekorationer och ljusslinga får hänga med.

Gjorde många sådana här kors när trådarbetsperioden var min grej.

En liten tofs på nyckeln till det vackra gamla skåpet jag fick av en väninna som ärvt det men som inte kunde ha det då hennes hus hade för lågt i taket.

Även Amerikaklockan har en tofs.

Även en pigtittare kan få en tofs...

Ser ni den lilla söta spegeln jag fyndade en gång och den söta träasken att ha garnet i när man virkar spetsar.

Det är nu ingen syssla för mig precis för jag fyndar dem på loppis istället.

Snöar idag och jag är en enda stor längtan.

Efter våren, värmen, sportlovet, resan till Stockholm, yngste sonen som är i USA, vännerna i lustspelet, kreativitet, ledighet...

Listan kan bli lång idag.

Är en sådan dag helt enkelt.

Men carpe diem.

I kväll är vi bjudna till bästa vännerna och då skingras säkert mitt vemod.

Får lära av fåglarna som faktiskt börjat att sjunga lite på morgnarna och snödropparna som stretat upp ur den kalla jorden.

Ha det fint alla fina bloggvänner.

Det slocknar så många stjärnor 

                                                       Det slocknar så många stjärnor i denna ödeskväll.

Vår längtan den vilar sin vinge.
Där tänds kanhända andra långt bortom skumma fjäll.
Men vår längtan den vilar sin vinge.

                                                              Inunder färre tecken skall mänskan leva nu

och önska sig ej flera, om hon finge.
Inunder hårda stjärnor, som leder säkrast nu.
Vår längtan den vilar sin vinge.

                                                                                  Pär Lagerkvist