söndag 7 februari 2016

Utanför bubblan

Ungefär så känns det nu. Jag har delvis lämnat smärtfåtöljen och börjat komma utanför ytterdörren och t.o.m. passerat 50-skyltarna. Kanske är det så att det normala livet börjar närma sig. Det värsta är att det oroar mig lite det också. Det blir snabbt ganska bekvämt att sitta där i sin bubbla och se vardagen passera utanför vardagsrumsfönstret och slippa ge sig ut i rusk, mörker eller kyla. Inte några större krav och det man inte hinner eller orkar den ena dagen lämnas glatt över till nästa.




Sitter här och i fåtöljen och njuter av ännu en härlig bukett tulpaner som ett par, numera pensionerade lärarkollegor, kom med i fredags. De hade med sig inte bara blommor utan en underbar blåbärspaj gjord på amerikanska, stora, saftiga blåbär. Som tur var åt vi inte upp hela utan Friherren som hjälpt mig städa innan fick njuta av den även han. Det blev en så trevlig stund med många minnen och glada skratt. Ska sanningen fram blev jag nog liiite avundsjuk iallafall på deras pensionärsliv...




Där i fåtöljen sitter jag och lägger upp fötterna på pallen och njuter av härliga bilder och solen som letar sig in genom fönstret.





När jag var på sjukgymnastiken förra veckan tittade vi in i en sån där billighetskedja som har riktigt fina inredningssaker. Detta fick följa med hem och det till riktigt bra pris. Pläden är vävd och riktigt skön att svepa omkring sig.




Ja solen letar sig in genom dimmiga och gräsliga fönster. Nu är det ju inte läge att ens fundera på att putsa fönster så det lämnar jag därhän.




I lördags när det var grått o trist åkte vi ett par mil till en Antik och samlarmässa. Alltid kul att få en liten nostalgiinjektion och möta en minneskavalkad. Det är sällan läge att köpa eller fynda på dessa ställen om man inte är ute efter något udda eller något särskilt man samlar på. Friherren köpte en udda pryl som ni ska få se i ett annat inlägg. Själv fyndade jag garn till ett pris av 10 kr / hg. Vad det ska bli är lite osäkert just nu... En duk att brodera, men det blir nog inte medföljande garn utan någon annan färg skulle jag tro. En bunt virkad spets är heller aldrig fel.




På vägen hem passerar vi favoritloppisen och vi tog en go-fika där och gick ett varv. Hittade ett sååå vackert litet skåp som vi reserverade trots att vi knappt vet var det ska stå. Så knasig man är...
Den där lilla lyktan följde med hem. 




Den är annorlunda för den har så vackert glas och ger ett så skimrande vackert ljus.

Utanför bubblan var det ja...

Ja idag gick vi en långpromenad och numera är det träningspass gånger tre som gäller. Trodde min nya sjukgymnast var galen när hon bände armen högt upp över huvudet...
Men hon har peppat mig att träna, träna och åter träna, så det är det jag gör. Ont gör det, men framsteg ser jag.

Nu blir det Så ska det låta.

Ha en fin vecka!

7 kommentarer:

  1. Vad skönt att komma igång. Men jag ser att du har många vackra saker att vila ögonen på i ditt hem. precis så ska det vara. Loppis kan vara en guldgruva om man vill hitta just de där mysiga prylarna.
    Fortsätt pigga på dig.
    Kram Eva

    SvaraRadera
  2. Det låter ju skönt att du kommit igång lite. Du har ju också fått smaka på ett pensionärsliknande liv också, om man då tänker bort ditt onda förstås, för det ska man ju inte ha som panco, utan bara tiden!
    Härligt att bli lite ompysslad av sina vänner också, med blåbärspaj och godsaker!
    Fortsätt nu att krya på dej och lycka till med träningen!
    kram
    Lisa

    SvaraRadera
  3. Bra att du ändå är på gång igen! Det tar tid att läka, min fotled som jag bröt i somras har nu varit ute på lite lätta jogginturer och jag är så glad! Äntligen känns foten nästan normal igen! Fast det tog ju sju månader så man får minsann ha tålamod...
    Ha en fin vecka!
    Kram, Ann

    SvaraRadera
  4. Ja det är nog träning som gäller ett tag framöver nu för dej...det blir säkert bra ;)...har också varit i min lilla bubbla hela helgen, inte vågat gått utanför dörren med min onda höft...nu har jag iaf beställt tid hos vårdc. så om en vecka ska jag dit...fast svågern som är läkare tror "bara" det är inflammation och artros..han brukar ha rätt, haha...men jag ska ändå gå till vårdc....skulle vilja ha höften röntgad ;)...
    ha en fin kväll !
    Kram

    SvaraRadera
  5. Du verkar verkligen ha kommit igång. Bra!
    Det är alltid kul med loppis och att göra fynd, men alltid samma problem, var ska de stå?
    Sköt om dej!

    SvaraRadera
  6. Så sanna bra ord och meningar du beskriver ditt liv både utanför och innanför bubblan.
    Ja det går fort att bli bekväm, det kan vara på både gott och ont.
    Men trotts allt vill man ju vara frisk och få kunna göra som man vill.
    Nu blev det en så kallad påtvingad 'vilotid' och då gällde det att gilla läget. Svårt att acceptera situationen i början men ju längre tiden gick blev acceptansen 'din vän', du förstår ....
    Att vara arg på sin situation gör sjuktiden riktigt tråkig men om man 'godkänner' att det kommer ta tid och bli jobbigt blir det bäst för en själv Jag vet vad jag talar om Rosmarie och du fattar vad jag menar.
    Skönt för dig att få komma ut från bubblan, ett friskhetstecken är att få kolla på loppisar, hi hi hi . . . .
    Träna på och sköt om dig vännen.

    Jag fick en släng av förkylning förra veckan, den kom som en blixt men går ej över lika snabbt men men . . .
    Kram / Eva

    SvaraRadera
  7. Ja, att kliva ur den där bekväm men ontbubblan kan nog ha sina baksidor. Hoppas det går bra och känns bekvämt efter ett slag, det brukar ju göra det.
    Agneta kram

    SvaraRadera