onsdag 13 april 2016

Vårkänslor

Ja men nu kan man väl äntligen bejaka sina vårkänslor och släppa loss inför hänryckningens tid. 
Det var bara så skönt att två dagar i rad komma hem från jobbet och snabbt hoppa i mjukisbrallorna för att sedan ta en kopp kaffe på altan. 
Att dessutom stanna kvar där i flera timmar och sitta och sticka en stund så länge axeln tillät och sedan  varva med att läsa en bok är bara helt underbart.
 Och kan ni fatta att jag efter någon timma kände mig nödgad att gå in och ta på lite SOLSKYDDSMEDEL!!! 
Fatta hur stort det är liksom. 
Som om det inte vore nog så har jag fått både nya fräknar och lite färg på dekoltaget.




I söndags var jag, Friherren och mellansonen ute på en promenad i naturreservatet som finns tre km härifrån. En plats som vi ofta besöker under våren eftersom där är fullt av vårblommor. 
Det är en lummig bokskog där och just när boken slår ut känns det som gröna salar. 
Även på hösten när bladen gulnar är det fantastiskt fint där. 
Man kan gå långa naturstigar som också leder ner till vattnet så att man går bredvid stranden.





Det finns bara ett litet problem, eller ganska stort, eller kanske mer långt, där finns mycket ormar.
Nu har jag inte någon enorm ormskräck men tycker verkligen inte om ormar och vill inte stöta på dem när jag går omkring och njuter i skog och mark.




Jag är den typen som alltid lyckas se dem. Naturligtvis för att min hjärna har kopplat på ormsökarögat. 
Vi stannade bilen på parkeringen till naturreservatet för några år sedan. 
Vad ser jag framför bilen? 
En enormt stor huggorm.
Jag stannar bilen vid vägrenen för att plocka blåklockor.
 Vad behagar ligga precis där jag sträcker ner handen för att plocka blommor?  
Stor fet huggorm.
När min mor o far levde gick vi en promenad just där vi bodde fram till min tonårstid.
 Vi stannade och pekade och kom ihåg alla ormar vi sett vid en liten damm. 
Vad ringlar under/bredvid min ena fot då? 
En orm.
 Om det var en snok eller huggorm visste ingen av oss för alla höll på att få hjärtsnörp av mina gallskrik och den indiandans som följde därpå.




Det fanns otroligt mycket ormar runt den där platsen vi bodde på. 
Alltid hade man koll för att inte cykla på någon på hemvägen från skolan, alltid kolla på stigen till huset och i trädgården. 
Det värsta av allt var ändå när jag skulle gå ut till källaren för att hämta något åt min mamma. 
Säkert som amen i kyrkan såg man en orm. Kanske något överdrivet men känslan var så.



Minns också en elak gosse som la en halv orm på min cykelsadel. 
Ni kan tro att mina benmuskler fick träning för det blev inte mycket sittande cykling på ett tag.




Tänkte härom dagen att det var dags att ta en promenad på berget snart. 
Är flera naturstigar i varierande längd även där.
Bara det att jag hade glömt att där är det nästan fler ormar. 
Jag blev brutalt påmind av en fd elev som lagt ut en bild på facebook på världens längsta och svartaste huggorm som han råkat på däruppe i helgen.




Men nej, inte ska väl dessa ormar hindra mig från att komma ut i naturen och njuta av alla vårblommor.
Jag får helt enkelt stampa omkring lite extra.

För övrigt är det märkligt att jobba halvtid som jag tidigare skrivit, men rätt skönt när man kommit hem och det finns tid kvar av dagen.
Har tränat min timma och sytt upp ärmarna på en vårkappa och sytt upp ett par byxor och  båda har jag skickat efter. 
Är lite kort i rocken så ibland behöver jag fixa till det lite.
Skickade även efter en tunika som var helt OK men lite fladdrig i ryggen. 
Ska nog ta och sy några veck där bak så den sitter lite bättre.

Ha en fortsatt skön vecka!





7 kommentarer:

  1. Så ljuvligt att njuta just nu, när allt börjar liksom! Åh, så skönt att unna sej lite njutartid! Du gör precis som jag - sätter dej i solen och bara njuter, och visst är den varm!!! Jag fick ta fram parasollen! Trots att luften fortfarande är så kall så blir solen extremt varm i lä.

    Så ni har tillgång till en bokskog! Helt underbart måste det vara, speciellt när den börjar få lite spädgröna blad också! Åh, jag kan tänka mej.
    Ja huggormar är inte roligt att träffa på så här års. De verkar ju trivas bland blåsippor och vitsippor, och bland löven! Ja, jag kan tänka mej det hela! Inte alls roligt!
    Vilken härlig natur ni verkar ha i närheten! Underbara bilder på vårblommorna!
    Kanske får vi omslag i vädret, men lite regn skulle nog inte skada!
    Kram
    Lisa

    SvaraRadera
  2. Det är fantastiskt att vara ute i skog och mark nu när det händer saker från dag till dag i växtligheten.
    Och vilka härliga bilder i förra inlägget, go mat och härlig vy.
    Ha en superfin torsdag.
    Kram Petra

    SvaraRadera
  3. Men fy så mycket orm du råkat på!
    Inte så mysiga djur precis. Vi har väl sett orm här ibland men inte är de så där vanliga som hos dig.
    Härligt med lite sol på näsan, då blir man lycklig och dessutom ser man ju lite vårfräsch ut. Inte helt fel det heller!
    Ha en trevlig helg!
    Kram, Ann

    SvaraRadera
  4. Härligt att få se lite svenska vårbilder, men huggormen kan jag vara utan!
    Ha en riktigt fin helg!

    SvaraRadera
  5. Solskyddsmedel nu!?! Jag tittar ut genom fönstret som är på nollan och snön på tomten... Ja, nog bor vi ett avlångt land. ;-) Ormar är det förhoppningsvis ett tag kvar. Vi har dem i närheten av gården och på våren brukar jag stampa hårt i marken för att de ska förstå att de inte ska vara här. Rädd att hundarna ska bli biten. Tur det bara är ett par mil till närmaste distriktsveterinär. Kram och fin fortsättning på helgen.

    SvaraRadera
  6. Ja huuu...det rasslar en hel del i snåren just nu och de ligger väl där och värmer upp sig i vårsolen! Jag gillar varken ormar, sniglar eller spindlar så allt som bara rör sig lite grann får jag hjärtsnurp av :) Inte bra för nerverna...tur vi inte har anacondor här i vattendragen ha ha!
    Ha en finfin dag...
    Kram från Titti

    SvaraRadera
  7. Har själv inte sett så mycket ormar på flera år...och tur är väl det, men någon orm fobi har jag inte, haha...men slipper jag se dom så är jag glad...ha en fin start på nya veckan ;)
    Kram

    SvaraRadera