Som vi har längtat efter just dessa soliga dagar. Vad gör det att det är svinkallt på morgonen? Ingenting. Nu hoppas vi bara att solen skiner på oss även under helgen så vi kan njuta fullt ut och inte bara genom fönstret den mesta tiden.
Eftersom jag kommit ut först efter jobbet har det mest blivit solnedgångarna jag njutit av ute i det fria, men det är inte tvi skit det heller. Här balanserar jag vid kanten av ett stup, bara för att kunna fånga solen mellan träden. Därav den sneda horisontlinjen.
Detta är ett av mina favoritområden att promenera i. Här finna också olika längder att vandra. Stigarna går upp och ner bland bokträden. På våren är här som stora gröna salar med fullt av vitsippor som mattor. Hösten är också fantastisk med alla höstfärger och löven på marken.
Just nu har blåsipporna precis kommit i blom men det är ingen blå matta ännu.
Lungörten, vit-och gulsipporna står på tur.
Här har blåst omkull många träd under vinterns stormar så det röjs för fullt.
En del träd finns kvar som stelnade skulpturer. Man kan följa vattenlinjen långa sträckor, ibland högre upp med stora stup och ibland kommer du ner till strandlinjen. Tyvärr var det ganska lerigt så vi fick vända och gå tillbaka istället för att ta en runda och gå en väg tillbaka.
Idag hinner jag inte med någon promenad. Nästan hela revygänget åker och tittar på ett par av våra revykollegor som spelar revy på annan ort. Ska bli roligt att få agera publik och inte stå på scenen själv.
Önskar så er alla en avkopplande helg!
