Tillbaka i ekorrhjulet.

Ja så skulle man ju kunna uttrycka sig. Snabbare än snabbt är man tillbaka i gamla rutiner och vardagslivet snurrar på i rykande fart. Visserligen var det bara tredagars vecka men fredagen var lika efterlängtad och behövlig för det. Nu gäller det bara för mig att liksom ömsa skinn och mobilisera lite energi och strax bege mig till kvällens föreställning. Premiären är avklarad och nu är det åtta kvar. Men just andra föreställningen är alltid en utmaning. Premiärnerverna har lagt sig och man vet att det funkar, samtidigt lurar en fara att man släpper lite fokus. Peppning gäller...

Liksom hos många av er har julen städats bort även hos mig. Lite vemodigt att det alltid ska gå så fort, men de fina minnena stannar kvar. Lite rosor lyser upp på köksbordet och vardagsrummet.

Lite fattigmanssilver får skimra inne för någon snö skimrar inte ute. Jag är väl inte direkt ledsen för det, men onekligen är det vackrare med lite snöglitter än detta trista gråväder som är nu.

Plockat runt lite bland mina prylar och pinaler och vips känns det lite nytt. Några nya saker behövs ju inte och något loppisbesök har det inte varit på väldigt länge. Återbruk inom hemmets väggar.

Har en högtalare som flyttas runt allt efter var jag är och vill lyssna på spotify. Nu har den fått en lite gömd plats bakom lite prylar som hamnat här.

Tomtarna har fått lämna tillbaka platsen till några av mina madonnor.

Nu är det bara att vänta och se om (var det nu Egon han hette?) är värre än Svea?

Håll i hatten, det gör hattmakerskan.