Hur än stormen viner, bakom molnen solen alltid skiner.

Jodå, i går var det allt annat än sol. Då var det blåst och regn och höstmörker. Idag visar sig solen igen. Visserligen ser jag den inifrån och då genom "fifty shades of grey", men det är solen, det är jag säker på. 

När det var så trist här i början av veckan har dessa blommor piggat upp mig. Tänk så härligt att bara få en bukett blommor utan att fylla år eller ha gjort något särskilt. Men det var inte Friherren som samlade poäng, utan en väninna som hade vägarna förbi.

Fick mig att minnas en gammal man från min ungdom som kom och besökte mina föräldrar och gav min pappa blommor lite då och då som uppskattning för hjälp han fick. Han sa alltid så här på klingande småländska och lite läspande ljud, då han hade i stort sett bara en stor tand i nederkäken: 

-Joho, se en sa allt ta å ge blommera mens en lever, fö se sen ä dä fösent å inga nötta te.

Så där är det ju, vi borde visa varandra uppskattning lite oftare och inte bara vid högtidsdagar. Kanske genom att plocka en bukett blommor, bjuda på en kopp kaffe eller ett telefonsamtal och några vänliga ord. 

Min Mårbacka längtar ut precis som jag. Tror nog att hon ska få bo med mig i lusthuset. Köpte ett par garderobsblommor i måndags som väl kommer få ersätta de två olivträden som nog dött. Ett står under vård, får se om det svarar på behandlingen.

Redan lillelördag och som vanligt blir det bara jobbet som gäller under veckorna. Finns ingen kraft kvar till något annat hur gärna jag än vill. Har nu inhandlat markisväv och nytt tyg till dynorna i hammocken, så det är bara att vänta på inspiration, tid och kraft.

När jag var på ett ställe där allt schampo och sånt är sååå mycket billigare, springer jag på denna madonna. Näe, inte nu igen tänker du. Jodå. Min efterkonstruktion blir att allt schampo, hudcreme och hårprodukter jag köpte var så mycket billigare att jag ändå efter madonnaköpet tjänade på affären. Sen var den ju så himla billig. Har satt den i söderfönstret, men Friherren har inget sett. Inte så konstigt för där var en redan innan.

Hennes tio cm kortare lillasyster, som nu fick lämna sin plats. Nu snart börjar ju flytta-runt-prylar-karusellen. En del ska ut till lusthuset, annat till de olika altanerna och då blir det omflytt även inne. Någon mer än jag som är så här galen och håller på?

Ville bara visa att det finns annat än madonnor här också. Som det här härliga keramikpäronet på en bit drivved. som jag köpt på en slöjdmässa.

Detta är ett lock till en varmvattensbehållare och som min far gjorde en ljuslampett av. Ger ett härligt varmt sken och väldigt inne just nu med koppar är det ju. Allting kommer tillbaka märker man med åren.

I norrfönstret blommar årets pelargon och också den ska få flytta ut när det blir varmare.

"Att leva är inte nog, sa fjärilen.

- Solsken, frihet och en liten blomma måste man ha".

Naturligtvis håller jag med!