tisdag 3 juni 2014

Regntunga skyar, vart än jag ser...

Ja, man ska aldrig ta något för givet. Som att solen alltid ska skina eller att kunna gå till jobbet barbent. "Lång näsa..." kändes det ungefär när temperaturen ute var endast 10 grader på morgonen. Men gårdagens kväll var underbar och bjöd på genrep av ett teaterspel "Hedebyborna". Kul att sitta ner som publik och med erfarenhet veta precis hur det känns vid ett sånt tillfälle. Nervpirret, ska allt sitta där det ska, hinner jag byta om... När man själv hållit på med underhållning i många år har man speciella "glasögon" och tänker ur så många synvinklar på vad som händer. Roligt och trevligt var det och karaktärerna bekanta. Fantastiskt vad många duktiga amatörskådespelare det finns som lägger ner sin tid och själ på att roa andra.




Här blir det inte några nytagna bilder i detta grådis, utan här tänder jag ljus och myser inne. Tänkte visa några ljusstakar som jag fyndat på loppis och gjort om lite eller bara målat. Dessa hade en konstig färgblandning av guld-gult-vitt men blev så här istället.




Dessa stora golvljusstakar var helt obehandlade när jag hittade dem. Köpte glasvas på IKEA och så fick jag ljuslyktor.




Dessa var mörkbetsade men fick bli vita. Köper ofta glaskupor och använder värmeljus istället för kronljus. 




Dessa ljusstakar kallar jag för mina höstljusstakar, eftersom färgerna är typiska höstfärger. Glaskuporna här har jag tagit från två gamla fönsterlampor. Bara att klippa bort sladdar och sånt. Värmeljusen passade precis.




Sista ljusstaken köpte jag för dekorationen var lite annorlunda. Glaskupan här är en gammal geléburk som mor gjorde vinbärsgelé i.

Tänd ett ljus,
 och så har vi nog sol och värme snart här igen.
Ha en bra vecka.





2 kommentarer:

  1. Hejsan.

    Men så fina ljusstakar!
    Vill ha allihop..............
    Vad duktig du är som kommer på sånt.

    Hoppas nu min kommentar går fram, har försökt kommentera förut men inte lyckats.

    Ha en fin dag,
    kram Anneli

    SvaraRadera
    Svar
    1. Trevligt att du tittar in hos mig. Ibland kan det vara en belastning ha ha...att ha för många idéer...både huvudet och huset blir fullt!
      Kram RosMarie

      Radera